Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Ebigambo bya kabaka Lemweri bye yayogera, nnyina bye yamuyigiriza.
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
Ggwe mutabani wange, ggwe mutabani w’enda yange, ggwe mutabani w’obweyamo bwange.
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Tomaliranga maanyi go ku bakazi, newaakubadde amaanyi go ku abo abazikiriza bakabaka.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
Ggwe Lemweri, si kya bakabaka, si kya bakabaka okunywanga omwenge, so si kya balangira okwegombanga omwenge,
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
si kulwa nga bagunywa ne beerabira amateeka, ne batalamula mu bwenkanya abantu baabwe abatulugunyizibwa.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Ekitamiiza mukiwenga oyo ayagala okufa, n’omwenge oyo alina emmeeme eriko obuyinike.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Mumuleke anywenga yeerabire obwavu bwe, alemenga kujjukira nate buyinike bwe.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Yogereranga abo abatasobola kweyogerera, otunulenga mu nsonga z’abo bonna abaasigala ettayo.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
Yogera olamulenga n’obwenkanya, olwanirirenga abaavu n’abali mu bwetaavu.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Omukazi omwegendereza ani ayinza okumulaba? Wa muwendo nnyo okusinga amayinja ag’omuwendo ennyo.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Bba amwesiga n’omutima gwe gwonna, era bba talina kyonna kya muwendo ky’abulwa.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Aleetera bba essanyu so tamukola kabi, obulamu bwe bwonna.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Anoonya ebyoya by’endiga n’anoonya ne ppamba, n’akola emirimu gye mu ssanyu eritayogerekeka.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Ali ng’ebyombo by’abasuubuzi, aleeta emmere okuva mu nsi ezeewala.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Agolokoka tebunnakya, n’awa ab’omu nnyumba ye ebyokulya, n’agabira abaweereza be abawala be abaweereza emirimu egy’okukola.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Alowooza ku nnimiro n’agigula; asimba ennimiro ey’emizabbibu n’ebibala by’emikono gye.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Omukazi oyo akola n’amaanyi omulimu gwe, emikono gye gikwata n’amaanyi emirimu gye.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Ayiiya ebyamaguzi ebirimu amagoba n’abisuubula, era n’ettabaaza ye ekiro tezikira.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Anyweza omuti oguluka ppamba mu mukono gwe, engalo ze ne zikwata akati akalanga.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Ayanjululiza abaavu omukono gwe, n’agololera omukono gwe oyo ali mu bwetaavu.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Mu biseera by’obutiti taba na kutya, kubanga ab’omu nnyumba ye bonna baba n’engoye ez’okwambala.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Yeekolera ebibikka obuliri bwe, era engoye ze za linena omulungi, za ffulungu.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Bba amanyibbwa, y’omu ku bakulu abakulembera ensi, era ateeseza mu nkiiko enkulu.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Omukazi atunga ebyambalo ebya linena n’abitunda, n’aguza abasuubuzi enkoba.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Amaanyi n’ekitiibwa bye byambalo bye, era tatya ebiro ebigenda okujja.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Ayogera n’amagezi, era ayigiriza ebyekisa.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Alabirira nnyo empisa z’ab’omu nnyumba ye, era talya mmere ya bugayaavu.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Abaana be bagolokoka ne bamuyita wa mukisa, ne bba n’amutendereza ng’ayogera nti,
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
“Abakazi bangi abakola eby’ekitiibwa naye bonna ggwe obasinga.”
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Obubalagavu bulimba n’endabika ennungi teriiko kyegasa, naye omukazi atya Mukama anaatenderezebwanga.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Mumusasule empeera gy’akoleredde, n’emirimu gye gimuweesenga ettendo ku miryango gy’ekibuga.
