Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
レムエル王のことば即ちその母の彼に教へし箴言なり
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
わが子よ何を言んか わが胎の子よ何をいはんか 我が願ひて得たる子よ何をいはんか
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
なんぢの力を女につひやすなかれ 王を滅すものに汝の途をまかする勿れ
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
レムエルよ酒を飮は王の爲べき事に非ず 王の爲べき事にあらず 醇醪を求むるは牧伯の爲すべき事にあらず
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
恐くは洒を飮て律法をわすれ 且すべて惱まさるる者の審判を枉げん
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
醇醪を亡びんとする者にあたへ 酒を心の傷める者にあたへよ
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
かれ飮てその貧窮をわすれ復その苦楚を憶はざるべし
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
なんぢ瘖者のため又すべての孤者の訟のために口をひらけ
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
なんぢ口をひらきて義しき審判をなし貧者と窮乏者の訟を糺せ
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
誰か賢き女を見出すことを得ん その價は眞珠よりも貴とし
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
その夫の心は彼を恃み その産業は乏しくならじ
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
彼が存命ふる間はその夫に善事をなして惡き事をなさず
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
彼は羊の毛と麻とを求め喜びて手から操き
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
商賈の舟のごとく遠き國よりその糧を運び
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
夜のあけぬ先に起てその家人に糧をあたへ その婢女に日用の分をあたふ
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
田畝をはかりて之を買ひ その手の操作をもて葡萄園を植ゑ
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
力をもて腰に帯し その手を強くす
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
彼はその利潤の益あるを知る その燈火は終夜きえず
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
かれ手を紡線車にのべ その指に紡錘をとり
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
手を貧者にのべ 手を困苦者に舒ぶ
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
彼は家人の爲に雪をおそれず 蓋その家人みな蕃紅の衣をきればなり
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
彼はおのれの爲に美しき褥子をつくり 細布と紫とをもてその衣とせり
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
その夫はその地の長老とともに邑の門に坐するによりて人に知らるるなり
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
彼は細布の衣を製りてこれをうり 帯をつくりて商賈にあたふ
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
彼は筋力と尊貴とを衣とし且のちの日を笑ふ
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
彼は口を啓きて智慧をのぶ 仁愛の教誨その舌にあり
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
かれはその家の事を鑒み 怠惰の糧を食はず
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
その衆子は起て彼を祝す その夫も彼を讃ていふ
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
賢く事をなす女子は多けれども 汝はすべての女子に愈れり
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
艶麗はいつはりなり 美色は呼吸のごとし 惟ヱホバを畏るる女は誉られん
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
その手の操作の果をこれにあたへ その行爲によりてこれを邑の門にほめよ
