Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
| דברי למואל מלך-- משא אשר-יסרתו אמו |
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
| מה-ברי ומה-בר-בטני ומה בר-נדרי |
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
| אל-תתן לנשים חילך ודרכיך למחות מלכין |
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
| אל למלכים למואל--אל למלכים שתו-יין ולרוזנים או (אי) שכר |
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
| פן-ישתה וישכח מחקק וישנה דין כל-בני-עני |
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
| תנו-שכר לאובד ויין למרי נפש |
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
| ישתה וישכח רישו ועמלו לא יזכר-עוד |
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
| פתח-פיך לאלם אל-דין כל-בני חלוף |
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
| פתח-פיך שפט-צדק ודין עני ואביון |
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
| אשת-חיל מי ימצא ורחק מפנינים מכרה |
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
| בטח בה לב בעלה ושלל לא יחסר |
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
| גמלתהו טוב ולא-רע-- כל ימי חייה |
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
| דרשה צמר ופשתים ותעש בחפץ כפיה |
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
| היתה כאניות סוחר ממרחק תביא לחמה |
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
| ותקם בעוד לילה--ותתן טרף לביתה וחק לנערתיה |
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
| זממה שדה ותקחהו מפרי כפיה נטע (נטעה) כרם |
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
| חגרה בעוז מתניה ותאמץ זרועתיה |
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
| טעמה כי-טוב סחרה לא-יכבה בליל (בלילה) נרה |
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
| ידיה שלחה בכישור וכפיה תמכו פלך |
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
| כפה פרשה לעני וידיה שלחה לאביון |
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
| לא-תירא לביתה משלג כי כל-ביתה לבש שנים |
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
| מרבדים עשתה-לה שש וארגמן לבושה |
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
| נודע בשערים בעלה בשבתו עם-זקני-ארץ |
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
| סדין עשתה ותמכר וחגור נתנה לכנעני |
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
| עז-והדר לבושה ותשחק ליום אחרון |
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
| פיה פתחה בחכמה ותורת חסד על-לשונה |
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
| צופיה הילכות (הליכות) ביתה ולחם עצלות לא תאכל |
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
| קמו בניה ויאשרוה בעלה ויהללה |
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
| רבות בנות עשו חיל ואת עלית על-כלנה |
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
| שקר החן והבל היפי אשה יראת-יהוה היא תתהלל |
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
| תנו-לה מפרי ידיה ויהללוה בשערים מעשיה |
