Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Men Pawòl wa Lemwèl, men konsèy manman l' te ba li:
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
Kisa pou m' di ou, pitit mwen, pitit ki soti nan zantray mwen? Se mwen ki te mande Bondye pou l' ban mwen ou. Kisa pou m' di ou?
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Pa gaspiye kouray ou nan fanm. Veye zo ou ak fanm k'ap fè malè chèf yo.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
Lemwèl monchè, yon wa pa fèt pou nan bwè bweson. Chèf pa fèt pou nan bwè gwòg.
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
Lè yo bwè konsa, yo bliye lòd yo te bay. Yo p'ap pran ka malere yo.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Se moun ki dekouraje ak lavi ki tonbe nan gwòg. Se moun ki gen gwo lapenn nan kè yo ki lage kò yo nan bweson.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Yo bwè pou yo bliye mizè yo, pou yo pa chonje lapenn yo.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Louvri bouch ou pale pou moun ki pa ka pale pou tèt yo. Defann kòz moun ki san sekou yo.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
Pale pou yo. Pa fè patipri. Defann kòz malere yo ak endijan yo.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Sa pa fasil pou moun jwenn yon bon madanm. Lè li jwenn li, li gen plis valè pase yon boul lò.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Mari l' mete tout konfyans li nan li. Tout bagay ap mache byen lakay li.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Madanm lan p'ap janm aji mal ak mari l', l'ap pase tout lavi l' ap fè l' byen.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Li chache lenn mouton ak fil swa, li travay yo fè twal ak men l'.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Tankou bato k'ap pote machandiz, li al byen lwen chache manje mete nan kay la.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Solèy poko leve, li gen tan sou pye l', l'ap pare manje pou moun nan kay la. L'ap di sèvant yo sa pou yo fè.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Li fè lide sou yon tè, li achte l' ak lajan li fè ak men l'. Li fè jaden rezen sou li.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Li mare ren l', li twouse manch rad li pou l' travay.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Li santi zafè l' ap mache byen, li rete byen ta lannwit ap travay.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Li file koton, li koud rad li.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Li lonje men l' bay pòv. Li pran ka malere.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Li pa pè fredi pou moun lakay li, paske tout moun gen rad cho pou mete sou yo.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Li fè kouvèti lenn pou kabann yo. Tout rad li yo fèt ak twal wouj tise byen sere.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Mari l', se yonn nan chèf fanmi lavil la. Tout moun lavil la ap nonmen non l' an byen.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Madanm li fe rad pou l' vann, li fè bèl senti, li vann yo ak machann.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Li gen anpil kouraj, tout moun respekte l', li pa pè denmen.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Lè li louvri bouch li, se bon konsèy li bay. Li toujou gen bon pawòl nan bouch li.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Li konnen vire tounen tout moun nan kay la. Li toujou gen yon bagay l'ap fè.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Tout pitit li yo ap fè l' konpliman. Mari l' menm ap fè lwanj li.
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
L'ap di: Mwen konnen anpil madanm. Men ou menm, nanpwen tankou ou!
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Bèl fanm pa di bon madanm pou sa. Bèl figi pa la pou lontan. Men, y'a fè lwanj yon fanm ki gen krentif pou Seyè a.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Ba li sa ki pou li a. Lè y'a wè sa l' fè, se pou tout moun fè lwanj li.
