< Ordspråksboken 31 >

1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Words of Lemuel, a king, a declaration that his mother taught him:
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
“What, my son? And what, son of my womb? And what, son of my vows?
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Do not give your strength to women, And your ways to wiping away of kings.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
[It is] not for kings, O Lemuel, Not for kings, to drink wine, And for princes—a desire of strong drink.
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
Lest he drink, and forget the decree, And change the judgment of any of the sons of affliction.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Give strong drink to the perishing, And wine to the bitter in soul,
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
He drinks, and forgets his poverty, And he does not remember his misery again.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Open your mouth for the mute, For the right of all sons of change.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
Open your mouth, judge righteously, Both the cause of the poor and needy!”
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
[ALEPH-BET] A woman of worth who finds? Indeed, her price [is] far above rubies.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
The heart of her husband has trusted in her, And he does not lack spoil.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
She has done him good, and not evil, All [the] days of her life.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
She has sought wool and flax, And with delight she works [with] her hands.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
She has been as ships of the merchant, She brings in her bread from afar.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Indeed, she rises while yet night, And gives food to her household, And a portion to her girls.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
She has considered a field, and takes it, She has planted a vineyard from the fruit of her hands.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
She has girded her loins with might, And strengthens her arms.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
She has perceived when her merchandise [is] good, Her lamp is not extinguished in the night.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
She has sent forth her hands on a spindle, And her hands have held a distaff.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
She has spread forth her hand to the poor, Indeed, she sent forth her hands to the needy.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
She is not afraid of her household from snow, For all her household are clothed [with] scarlet.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
She has made ornamental coverings for herself, Silk and purple [are] her clothing.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Her husband is known in the gates, In his sitting with [the] elderly of [the] land.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
She has made linen garments, and sells, And she has given a girdle to the merchant.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Strength and honor [are] her clothing, And she rejoices at a latter day.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
She has opened her mouth in wisdom, And the law of kindness [is] on her tongue.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
She [is] watching the ways of her household, And she does not eat bread of sloth.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Her sons have risen up, and pronounce her blessed, Her husband, and he praises her,
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
“The daughters who have done worthily [are] many, You have gone up above them all.”
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Favor [is] deceitful, and beauty [is] vain, A woman fearing YHWH, she may boast herself.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Give to her of the fruit of her hands, And her works praise her in the gates!

< Ordspråksboken 31 >