Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
The words of king Lemuel, the prophecy that his mother taught him.
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
What, my son? and what, the son of my womb? and what, the son of my vows?
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Give not thy strength unto women, nor thy ways to that which destroyeth kings.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
It is not for kings, O Lemuel, it is not for kings to drink wine; nor for princes strong drink:
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
Lest they drink, and forget the law, and pervert the judgment of any of the afflicted.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Give strong drink unto him that is ready to perish, and wine unto those that be of heavy hearts.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Let him drink, and forget his poverty, and remember his misery no more.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Open thy mouth for the dumb in the cause of all such as are appointed to destruction.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
Open thy mouth, judge righteously, and plead the cause of the poor and needy.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Who can find a virtuous woman? for her price is far above rubies.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
The heart of her husband doth safely trust in her, so that he shall have no need of spoil.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
She will do him good and not evil all the days of her life.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
She seeketh wool, and flax, and worketh willingly with her hands.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
She is like the merchants’ ships; she bringeth her food from afar.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
She riseth also while it is yet night, and giveth meat to her household, and a portion to her maidens.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
She considereth a field, and buyeth it: with the fruit of her hands she planteth a vineyard.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
She girdeth her loins with strength, and strengtheneth her arms.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
She perceiveth that her merchandise is good: her candle goeth not out by night.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
She layeth her hands to the spindle, and her hands hold the distaff.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
She stretcheth out her hand to the poor; yea, she reacheth forth her hands to the needy.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
She is not afraid of the snow for her household: for all her household are clothed with scarlet.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
She maketh herself coverings of tapestry; her clothing is silk and purple.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Her husband is known in the gates, when he sitteth among the elders of the land.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
She maketh fine linen, and selleth it; and delivereth girdles unto the merchant.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Strength and honour are her clothing; and she shall rejoice in time to come.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
She openeth her mouth with wisdom; and in her tongue is the law of kindness.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
She looketh well to the ways of her household, and eateth not the bread of idleness.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Her children arise up, and call her blessed; her husband also, and he praiseth her.
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
Many daughters have done virtuously, but thou excellest them all.
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Favour is deceitful, and beauty is vain: but a woman that feareth Yhwh, she shall be praised.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Give her of the fruit of her hands; and let her own works praise her in the gates.
