Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Weche mag Ruoth Lemuel, ma gin weche matut ma min mare nopuonje.
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
Yaye wuoda, yaye wuoda mane anywolo! Winja, in wuoda mane anywolo bangʼ ka Nyasaye osewinjo lemo mane atimonego singruok.
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Kik iket tekri kuom mon, kata nyalo mari kuom jogo maketho ruodhi.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
Ok en gima owinjore ne ruodhi, yaye Lemuel, mondo ruodhi omadh math makech, kata jotelo ogomb kongʼo gi chunygi duto,
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
nono ka gimetho to wigi diwil gi gima chik ochiko, ma gihiny joma ok nyal ka gitamogi e ratichgi.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Chiw kongʼo ne jogo ma chunygi ool, to math makech ne jogo ma chunygi lit.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Wegi mondo gimethi mondo wigi owil gi chan-gi kendo kik gichak gipar chandruokgi kendo.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Wuo ka ichwako joma ok nyal wacho wachgi gin giwegi, ka ichwako jogo maonge nyalo.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
Wuo kendo ngʼad bura kare, chwak ratich jogo ma jochan kod jogo mochando.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Dhako ma kite longʼo en ngʼa manyalo nwangʼo? Nengone oloyo kite ma nengogi tek.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Chwore ogenogo chutho kendo onge gima oreme.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Okelone mana ber, ok hinyruok ndalo duto mar ngimane.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Oyiero yie rombe kod tworo kendo otiyo matek gi lwete.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Ochalo gi yiedhi mag ohala, kokelo chiemo moa kuma bor.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Ochiewo aa e nindo ka pod piny mudho, ochiwo chiemo ne joode to moko omiyo nyiri matiyone.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Omanyo puodho maber mi ongʼiew, kendo kuom ohala moloko opidhogo puothe mag olembe.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Otiyo tijene gi teko duto; kendo oratego e tije motiyo.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Oneno ni gik moloso miye ohala to tache ok tho gotieno.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Ei lwete otingʼo yie rombe kendo omako gir chwecho gi lith lwetene.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Oyawo bade ne joma jochan kendo otero lwete ne jogo mochando.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Ka piny ngʼich, oonge luoro ne joode, nikech giduto girwakore gi nengni mapichni.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Oloso raum ne kitandane, orwakore gi lewni marep-rep maralik ma nengogi tek.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Chwore imiyo luor e dhoranga dala maduongʼ, kama obedoe e dier jodongo mag gwengʼ.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Oloso lewni marep-rep mi ousgi, kendo omiyo johala gik moko.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Orwakore gi teko kod dimbruok; omiyo onyalo bedo mamor e ndalo mabiro.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Owuoyo gi rieko kendo puonj mar adiera ni e lewe.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Orito weche mag ode to ok ocham chiemb mifwadhi.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Nyithinde chungo kendo luonge ni en ngʼat mogwedhi, chwore bende pake, kawacho niya,
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
“Mon mangʼeny timo gik mabeyo, to in iloyogi duto.”
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Ber mar wangʼ wuondo ji, to chia bende rumo; to dhako moluoro Jehova Nyasaye yudo pak.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Miye pak moromo kode mondo onwangʼ kendo we mondo tijene okelne pak e dhorangach mar dala maduongʼ.
