Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Riječ Lemuela, kralja Mase, kojima ga je učila majka njegova.
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
Ne, sine moj! Ne, sine srca mog! Ne, sine zavjeta mojih!
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Ne daj snage svoje ženama ni putova svojih zatiračima kraljeva.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
Nije za kraljeve, Lemuele, ne pristaje kraljevima vino piti, ni glavarima piće opojno,
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
da u piću ne zaborave zakona i prevrnu pravo nevoljnicima.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Dajte žestoko piće onomu koji će propasti i vino čovjeku komu je gorčina u duši:
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
on će piti i zaboraviti svoju bijedu i neće se više sjećati svoje nevolje.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Otvaraj usta svoja za nijemoga i za pravo sviju nesretnika što propadaju.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
Otvaraj usta svoja, sudi pravedno i pribavi pravo siromahu i nevoljniku.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Tko će naći ženu vrsnu? Više vrijedi ona nego biserje.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Muževljevo se srce uzda u nju i blagom neće oskudijevati.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Ona mu čini dobro, a ne zlo, u sve dane vijeka svojeg.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Pribavlja vunu i lan i vješto radi rukama marnim.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Ona je kao lađa trgovačka: izdaleka donosi kruh svoj.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Još za noći ona ustaje, hrani svoje ukućane i određuje posao sluškinjama svojim.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Opazi li polje, kupi ga; plodom svojih ruku sadi vinograd.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Opasuje snagom bedra svoja i živo miče rukama.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Vidi kako joj posao napreduje: noću joj se ne gasi svjetiljka.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Rukama se maša preslice i prstima drži vreteno.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Siromahu dlan svoj otvara, ruke pruža nevoljnicima.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Ne boji se snijega za svoje ukućane, jer sva čeljad ima po dvoje haljine.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Sama sebi šije pokrivače, odijeva se lanom i purpurom.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Muž joj je slavan na Vratima, gdje sjedi sa starješinama zemaljskim.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Platno tka i prodaje ga i pojase daje trgovcu.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Odjevena je snagom i dostojanstvom, pa se smije danu budućem.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Svoja usta mudro otvara i pobožan joj je nauk na jeziku.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Na vladanje pazi ukućana i ne jede kruha besposlice.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Sinovi njezini podižu se i sretnom je nazivaju, i muž njezin hvali je:
29 »Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
“Mnoge su žene bile vrsne, ali ti ih sve nadmašuješ.”
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Lažna je ljupkost, tašta je ljepota: žena sa strahom Gospodnjim zaslužuje hvalu.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Plod joj dajte ruku njezinih i neka je na Vratima hvale djela njezina!
