Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
Pawòl a Agur, fis a Jaké a, pwofèt la: nonm nan pale Ithiel, a Ithiel ak Ucal:
2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
“Anverite, mwen pi bèt pase tout moun e mwen pa gen konprann a yon nonm.
3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
Mwen pa t aprann sajès, ni mwen pa gen konesans a Sila Ki Sen an.
4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
Kilès ki te monte nan syèl la e te desann? Kilès ki te ranmase van nan ponyèt li? Kilès ki te vlope dlo nan vètman li? Kilès ki te etabli tout pwent tè yo? Ki non li e ki non fis Li a? Asireman, ou konnen!
5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
“Tout pawòl Bondye pase a leprèv; Li se yon boukliye pou sila ki kache nan Li yo.
6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
Pa ogmante sou pawòl Li yo, oswa Li va repwoche ou e ou va fè prèv ke se yon mantè ou ye.
7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
“De bagay m te mande ou yo; pa refize m yo avan m mouri:
8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
Fè desepsyon ak manti rete lwen mwen. Pa ban m richès ni povrete. Nouri mwen ak manje ki se pòsyon pa m nan,
9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
pou m pa vin plen e refize rekonèt Ou pou di: ‘Se kilès ki SENYÈ a?’ oswa, pou m ta manke, vin vòlè e fè yon gwo wont sou non Bondye mwen an.
10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
“Pa pale mal yon esklav a mèt li, sinon li va modi ou, e ou va twouve koupab.
11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
Gen yon kalite moun ki modi papa li e refize beni manman l.
12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
Gen yon kalite ki san tach nan pwòp zye li; sepandan, yo poko lave pou sòti salte a.
13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
Gen yon kalite—O, jan zye li leve wo, e pòpyè zye li leve ak awogans.
14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
Gen yon kalite moun ak dan tankou nepe ak machwè tankou kouto, ki prèt pou devore aflije sou fas tè yo, e fè moun malere yo disparèt pami moun.
15 Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:
“Sansi a gen de fi: ‘Ban mwen’ ak ‘Ban m’. “Gen twa bagay ki pa janm satisfè, menm kat ki refize di: ‘Se kont’:
16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.» (Sheol h7585)
Sejou Lanmò a, vant fanm esteril la, latè a ki pa janm jwenn dlo ase, ak dife ki pa janm di: ‘Se kont’. (Sheol h7585)
17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
“Pou zye moun ki moke yon papa e ki giyonnen yon manman, kòbo nan vale a va vin rache l, e jenn èg yo va manje li.
18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
“Gen twa bagay ki twò bèl pou mwen, kat ke m pa konprann:
19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
Vòl a yon èg nan syèl la, pa sèpan an sou wòch, chemen gwo bato a nan mitan lanmè, ak manèv a yon jennonm ak yon fi.
20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»
“Men konsa chemen a fanm adiltè a: Li manje, li siye bouch li e li pale klè: ‘Mwen pa t fè mal’.
21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
“Anba twa bagay, latè tranble, e anba kat, li pa ka kenbe:
22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
Anba yon esklav lè li vin wa, ak yon moun fou lè l vin satisfè ak manje,
23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
anba yon fanm neglije lè l jwenn mari, ak yon sèvant lè l pran plas mètrès kay la.
24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
“Kat bagay ki tou piti sou latè, men yo plen sajès:
25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
Foumi se pa yon pèp ki fò; men yo prepare manje yo nan gran sezon.
26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
Chat mawon se pa yon pèp pwisan; men yo fè kay yo nan wòch.
27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
Krikèt volan yo pa gen wa; men yo parèt byen alinye.
28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
Zandolit ke ou kab kenbe nan men ou; sepandan, li antre nan palè a wa a.
29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
“Gen twa bagay ki mache parèt bèl, menm kat ki bèl lè yo mache:
30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
Lyon ki pwisan pami bèt yo, e ki pa fè bak devan okenn bèt;
31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
Jan kòk mache a, menm ak mal kabrit, o yon wa lè lame parèt avè l.
32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
“Si ou te fè foli nan leve tèt ou byen wo, oswa si ou te fè konplo pou mal, mete men ou sou bouch ou.
33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede.
Paske lèt k ap laboure vin fè bè, ak peze nen pote san; se konsa laboure kòlè pwodwi konfli.”
