< Ordspråksboken 30 >
1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
Worte Agurs, des Sohnes Jakes, der Ausspruch, das Manneswort an Itiel, an Itiel und Ukal, nämlich:
2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
Ich bin unvernünftiger als irgend ein Mann und habe keinen Menschenverstand.
3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
Ich habe keine Weisheit gelernt, daß ich die Erkenntnis des Heiligen besäße.
4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
Wer stieg zum Himmel empor und fuhr herab? Wer faßte den Wind in seine Fäuste? Wer band die Wasser in ein Kleid? Wer bestimmte alle Enden der Erde? Wie heißt er und wie heißt sein Sohn? Weißt du das?
5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
Alle Reden Gottes sind geläutert; er ist ein Schild denen, die ihm vertrauen.
6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
Tue nichts zu seinen Worten hinzu, daß er dich nicht strafe und du als Lügner erfunden werdest!
7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
Zweierlei erbitte ich mir von dir; das wollest du mir nicht versagen, ehe denn ich sterbe:
8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
Falschheit und Lügenwort entferne von mir; Armut und Reichtum gib mir nicht, nähre mich mit dem mir beschiedenen Brot,
9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
damit ich nicht aus Übersättigung dich verleugne und sage: «Wer ist der HERR?» daß ich aber auch nicht aus lauter Armut stehle und mich am Namen meines Gottes vergreife.
10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
Verleumde keinen Knecht bei seinem Herrn, damit er dir nicht fluche und du dich versündigest!
11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
Es gibt ein Geschlecht, das seinen Vater verflucht und seine Mutter nicht segnet;
12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
ein Geschlecht, das rein ist in seinen eigenen Augen und doch von seinem Kot nicht gewaschen ist;
13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
ein Geschlecht mit was für hohen Augen und erhabenen Augenwimpern!
14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
ein Geschlecht, dessen Zähne Schwerter und dessen Gebisse Messer sind, um die Elenden aus dem Lande wegzufressen und die Armen aus der Mitte der Menschen.
15 Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:
Der Blutegel hat zwei Töchter: «Gib her, gib her!» Drei Dinge werden nimmer satt, vier sagen nie: «Es ist genug!»:
16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.» (Sheol )
das Totenreich, der verschlossene Mutterleib, die Erde, die des Wassers nicht satt wird, und das Feuer, das nie spricht: «Es ist genug!» (Sheol )
17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
Ein Auge, das den Vater verspottet, und verachtet, der Mutter zu gehorchen, das müssen die Raben am Bache aushacken und die jungen Adler fressen!
18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
Drei Dinge sind mir zu wunderbar, ja vier begreife ich nicht:
19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
des Adlers Weg am Himmel, der Schlange Weg auf einem Felsen, des Schiffes Weg mitten im Meer und des Mannes Weg bei einem Mädchen.
20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»
Ebenso unbegreiflich ist mir der Weg einer Ehebrecherin; sie ißt und wischt ihr Maul und spricht: «Ich habe nichts Böses getan!»
21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
Unter drei Dingen zittert ein Land und unter vieren ist es ihm unerträglich:
22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
unter einem Knecht, wenn er zur Herrschaft kommt; unter einem Nichtswürdigen, wenn er genug zu essen kriegt;
23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
unter einer Verhaßten, wenn sie zur Frau genommen wird; und unter einer Magd, wenn sie ihre Herrin beerbt.
24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
Diese vier sind die Kleinsten im Lande und doch klüger denn die Weisen:
25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
die Ameisen, kein starkes Volk, aber sie sammeln im Sommer ihre Speise;
26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
die Klippdachsen, kein mächtiges Volk, aber sie legen in Felsspalten ihre Wohnung an;
27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
die Heuschrecken haben keinen König und ziehen doch ganz geordnet aus;
28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
die Eidechse kannst du mit den Händen fangen, und sie findet sich doch in den Palästen der Könige.
29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
Diese drei haben einen schönen Gang, und vier schreiten stattlich einher:
30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
Der Löwe, der stärkste unter den Tieren, kehrt vor niemand um;
31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
das lendengegürtete [Roß], der Bock, und ein König, der mit seinem Heerbann zieht.
32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
Bist du närrisch gewesen und stolz und hast Pläne gemacht, so lege die Hand auf den Mund!
33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede.
Denn drückt man die Milch, so gibt es Butter, und drückt man die Nase, so gibt es Blut, und drückt man auf den Zorn, so gibt es Streit.