Ordspråksboken 30

1 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.

Riječi Agura, sina Jakeova, iz Mase; proročanstvo njegovo za Itiela, za Itiela i Ukala.

2 Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;

Da, preglup sam da bih bio čovjek i nemam razbora čovječjeg.

3 vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.

Ne stekoh mudrosti i ne poznajem znanosti svetih!

4 Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?

Tko uzađe na nebo i siđe? Tko uhvati vjetar u šake svoje? Tko sabra vode u plašt svoj? Tko postavi krajeve zemaljske? Kako se zove i kako mu se zove sin? Znaš li?

5 Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.

Svaka je Božja riječ prokušana, štit onima koji se u nj uzdaju.

6 Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.

Ne dodaji ništa njegovim riječima, da te ne prekori i ne smatra lažljivim.

7 Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:

Za dvoje te molim, ne uskrati mi, dok ne umrem:

8 Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.

udalji od mene licemjernu i lažnu riječ; ne daj mi siromaštva ni bogatstva: hrani me kruhom mojim dostatnim;

9 Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.

inače bih, presitivši se, zatajio tebe i rekao: “Tko je Jahve?” Ili bih, osiromašivši, krao i oskvrnio ime Boga svojega.

10 Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.

Ne klevetaj sluge gospodaru njegovu, jer bi te mogao kleti i ti morao okajati.

11 Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;

Ima izrod koji kune oca svoga i ne blagoslivlje majke svoje!

12 ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;

Izrod koji za se misli da je čist, a od kala svojeg nije opran!

13 ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!

Izrod uznositih očiju koji visoko diže svoje trepavice!

14 ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!

Izrod komu su zubi mačevi i očnjaci noževi da proždiru nesretnike na zemlji i siromahe među ljudima!

15 Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:

Pijavica ima dvije kćeri: “Daj! Daj!” Postoje tri stvari nezasitne i četiri koje ne kažu: “Dosta!”

16 dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.» (Sheol h7585)

Carstvo smrti, jalova utroba, zemlja nikad gasna vode i vatra koja nikad ne kaže: “Dosta!” (Sheol h7585)

17 Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.

Oko koje se ruga ocu i odriče posluh majci iskljuvat će potočni gavrani i izjesti mladi orlovi.

18 Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:

Troje mi je nedokučivo, a četvrto ne razumijem:

19 örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.

put orlov po nebu, put zmijin po stijeni, put lađin posred mora i put muškarčev djevojci.

20 Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»

Takav je put preljubnice: najede se, obriše usta i veli: “Nisam sagriješila.”

21 Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:

Od troga se zemlja ljulja, a četvrtoga ne može podnijeti:

22 under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,

od roba kad postane kralj i kad se prostak kruha nasiti,

23 under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.

od puštenice kad se uda i sluškinje kad istisne svoju gospodaricu.

24 Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:

Četvero je maleno na zemlji, ali mudrije od mudraca:

25 myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;

mravi, nejaki stvorovi, koji sebi ljeti spremaju hranu;

26 klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;

jazavci, stvorovi bez moći, što u stijeni grade sebi stan;

27 gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;

skakavci, koji nemaju kralja, a svi idu u poretku;

28 gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.

gušter, što se rukama hvata, a prodire u kraljevske palače.

29 Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:

Troje ima lijep korak, a četvero lijepo hodi:

30 lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,

lav, junak među zvijerima, koji ni pred kim ne uzmiče;

31 en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.

pijetao što se odvažno šeće među kokošima; jarac koji vodi stado; i kralj sa svojom vojskom.

32 Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.

Ako si ludovao oholeći se ili to svjesno činio, stavi ruku na usta.

33 Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede.

Kad se mlijeko metÄe, izlazi maslac; kad se nos pritisne, poteče krv; kad se srdžba potisne, dobiva se spor.