Ordspråksboken 3
1 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
Mans bērns, neaizmirsti manu mācību, bet lai tava sirds patur manus baušļus.
2 Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
Jo tie tev pieliks daudz dienu un dzīvības gadus un mieru.
3 Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
Žēlastība un ticība tevi neatstās; sien tos ap savu kaklu un ieraksti tos savas sirds galdiņā;
4 så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
Tad tu atradīsi žēlastību un labprātību Dieva un cilvēku acīs.
5 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
Paļaujies uz To Kungu no visas savas sirds un nepaļaujies uz savu gudrību.
6 På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
Visos savos ceļos ņem Viņu vērā, tad Viņš darīs līdzenas tavas tekas
7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
Neesi gudrs savās acīs; bīsties To Kungu un atkāpies no ļauna.
8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
Tās būs tavai miesai zāles, kas dziedina, un atspirgšana taviem kauliem.
9 Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
Godā To Kungu no savas mantas, un no visa sava ienākuma pirmajiem,
10 så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
Tad tavi šķūņi pildīsies ar pilnību, un tavi vīna spaidi plūdīs no jauna vīna.
11 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
Mans bērns, neatmet Tā Kunga pamācīšanu, un lai viņa pārmācīšana tev neriebj;
12 Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
Jo ko Tas Kungs mīļo, to Viņš pārmāca, kā tēvs dēlu, pie kā tam labs prāts.
13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
Svētīgs tas cilvēks, kas atradis gudrību, un cilvēks, kam tiek saprašana.
14 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
Viņu mantot ir labāki nekā sudrabu mantot, un viņu krāt labāki nekā spožu zeltu.
15 Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
Viņa ir dārgāka pār pērlēm un viss, ko tu kārotos, tai netiek līdzi.
16 Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
Garš mūžs ir viņas labā rokā, un viņas kreisā bagātība un gods.
17 Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
Viņas ceļi ir jauki ceļi, un visas viņas tekas ir miers.
18 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
Viņa ir dzīvības koks tiem, kas viņu tver, un kas viņu cieti tur, tas ir laimīgs.
19 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
Tas Kungs ar gudrību licis pamatus zemei, ar saprašanu viņš sataisījis debesis.
20 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
Caur viņa ziņu plūda ūdens plūdi, un padebeši pilēja ar rasu.
21 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
Mans bērns, lai tās neizzūd no tavām acīm, pasargi apdomīgu prātu un samaņu.
22 så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
Jo tā būs tavas dvēseles dzīvība un glītums tavam kaklam.
23 Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
Tad tu savu ceļu staigāsi droši, un tava kāja nepiedauzīsies;
24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
Apguldamies tu nebīsies, bet gulēsi, un tavs miegs būs gards.
25 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
Tu nebīsies no piepešas izbailes, nedz no bezdievīgo posta, kad tas nāk;
26 Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
Jo Tas Kungs būs tavs patvērums un pasargās tavu kāju no valgiem.
27 Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
Neliedzies labu darīt, kam tas nākas, ja Dievs devis, ka tev pie rokas, to darīt;
28 Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
Nesaki uz savu tuvāko: „Ej un nāc, es tev rīt došu!“un tev tomēr ir.
29 Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
Neperē ļauna pret savu tuvāko, kad tas tev uzticēdamies pie tevis dzīvo.
30 Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
Nebaries par nepatiesu ar cilvēku ja viņš tev ļauna nav darījis.
31 Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
Neapskaudi varas darītāju un neizraugies sev neviena no viņa ceļiem;
32 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
Jo netiklais Tam Kungam ir negantība, bet viņam ir draudzība ar sirdsskaidriem.
33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
Tā Kunga lāsti ir bezdievīga namā, bet taisno mājas vietu viņš svētī.
34 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
Smējējus tiešām viņš apsmies, bet pazemīgiem dos žēlastību.
35 De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
Gudrie iemantos godu, bet ģeķi atradīs kaunu.
