< Ordspråksboken 3 >
1 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
Fili mi, ne obliviscaris legis meæ, et præcepta mea cor tuum custodiat.
2 Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
longitudinem enim dierum, et annos vitæ, et pacem apponent tibi.
3 Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
Misericordia, et veritas te non deserant, circumda eas gutturi tuo, et describe in tabulis cordis tui:
4 så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
et invenies gratiam, et disciplinam bonam coram Deo et hominibus.
5 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
Habe fiduciam in Domino ex toto corde tuo, et ne innitaris prudentiæ tuæ.
6 På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
In omnibus viis tuis cogita illum, et ipse diriget gressus tuos.
7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
Ne sis sapiens apud temetipsum: time Deum, et recede a malo:
8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
sanitas quippe erit umbilico tuo, et irrigatio ossium tuorum.
9 Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
Honora Dominum de tua substantia, et de primitiis omnium frugum tuarum da ei:
10 så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
et implebuntur horrea tua saturitate, et vino torcularia tua redundabunt.
11 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
Disciplinam Domini, fili mi, ne abiicias: nec deficias cum ab eo corriperis:
12 Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
quem enim diligit Dominus, corripit: et quasi pater in filio complacet sibi.
13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
Beatus homo, qui invenit sapientiam, et qui affluit prudentia:
14 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
melior est acquisitio eius negotiatione argenti, et auri primi et purissimi fructus eius:
15 Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
pretiosior est cunctis opibus: et omnia, quæ desiderantur, huic non valent comparari.
16 Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
Longitudo dierum in dextera eius, et in sinistra illius divitiæ, et gloria.
17 Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
Viæ eius viæ pulchræ, et omnes semitæ illius pacificæ.
18 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
Lignum vitæ est his, qui apprehenderint eam: et qui tenuerit eam, beatus.
19 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
Dominus sapientia fundavit terram, stabilivit cælos prudentia.
20 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
Sapientia illius eruperunt abyssi, et nubes rore concrescunt.
21 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
Fili mi, ne effluant hæc ab oculis tuis: Custodi legem atque consilium:
22 så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
et erit vita animæ tuæ, et gratia faucibus tuis.
23 Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
tunc ambulabis fiducialiter in via tua, et pes tuus non impinget:
24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
si dormieris, non timebis: quiesces, et suavis erit somnus tuus.
25 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
ne paveas repentino terrore, et irruentes tibi potentias impiorum.
26 Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
Dominus enim erit in latere tuo, et custodiet pedem tuum ne capiaris.
27 Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
Noli prohibere benefacere eum, qui potest: si vales, et ipse benefac:
28 Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
Ne dicas amico tuo: Vade, et revertere: cras dabo tibi: cum statim possis dare.
29 Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
Ne moliaris amico tuo malum, cum ille in te habeat fiduciam.
30 Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
Ne contendas adversus hominem frustra, cum ipse tibi nihil mali fecerit.
31 Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
Ne æmuleris hominem iniustum, nec imiteris vias eius:
32 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
quia abominatio Domini est omnis illusor, et cum simplicibus sermocinatio eius.
33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
Egestas a Domino in domo impii: habitacula autem iustorum benedicentur.
34 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
Ipse deludet illusores, et mansuetis dabit gratiam.
35 De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
Gloriam sapientes possidebunt: stultorum exaltatio, ignominia.