< Ordspråksboken 3 >
1 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
Mofavrenimoke, nagrama rempima hugamua kea kage'okanio. Hianagi kasegeni'a kagu'tumote erintegeno meno.
2 Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
Na'ankure kaza nehanigenka, karimpa frune zaza kafuzage knare hunka maninka vugahane.
3 Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
Atregeno vahe'ma knare kavukvama huntezamo'ene, tamage avu'avamo'a katreno ovino. Hagi knankempi nofi kintegeno me'ne'na kagu'tumote avonkrentegeno meno.
4 så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
E'ina'ma hanankeno'a, Anumzamo'ene vahe'mo'zanena kavesinegante'za, husga hugantegahaze.
5 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
Anumzamofona mika kagu'areti hunka antahi'neminka, nagrani'a antahintahiretira makazana hugahue hunka osuo.
6 På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
Hanki mikazama hanampina antahiminka agihanta nevazigeno, vanana kana azeri ante fatgo hugantegahie.
7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
Kagraka'a antahizankura knare hu'ne hunka eri antesga osunka, Anumzamofonku koro huntenka agorga'a nemaninka, havi avu'ava zana kamefi humio.
8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
E'i ana'ma hanankeno'a, kavufa kazeri neganamreno, zaferina ka'a kazeri hanavetigahie.
9 Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
Feno zanka'anu'ene hozakafima pusama nenama hania nezanteti'ene Ra Anumzamofona aminka, agia erintesga huo.
10 så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
Ana hanankeno Anumzamo'a kaza nehina nezama ante nonka'amo'a aviteno herafi neramina, waini tintafemofona kasefa waini timo aviteno tagiramigahie.
11 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
Mofavre'nimoka Ra Anumzamoma, kazeri fatgo hania kegura, kamefira huomige, kazeri fatgoma hunaku kazeri akorisiana karimpagna osuo.
12 Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
Na'ankure mago ne'mo'ma mofavre'ama avesima nenteno azeri fatgo nehiankna huno, Ra Anumzamo'a avesimantea vahera azeri fatgo nehie.
13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
Iza'o knare antahintahigu hakreno e'nerino, antahi ama'huzama erisimo'a, muse hugahie.
14 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
Na'ankure ana knare antahintahimofona mizama'amo'a, silvaretima e'neriza zagoa agateneregeno, goliretima e'neriza zagoa, mago'ane agatere'ne.
15 Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
Knare antahintahimo'a mizama'amo mreri'nea havea agatere'ne, mago'a zankuma nentahinka kavesi kavesima nehana zantamina ageterene.
16 Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
Zaza knama maninka vuzamo'a, knare antahintahimofona tmaga azampi megeno, hoga kaziga azampina fenone, agi husaga hu'za me'ne.
17 Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
Knare antahintahimofo avu'ava'ma huzamo'a, krimpafru nehunka muse hugahane.
18 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
Iza'o ana knare antahintahima azerimo'a, asimu eri zafagna hu'neankino, agri avesizama azeri hampo'na hanimo'a muse hugahie.
19 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
Ra Anumzamo'a knare antahi'zama'areti, ama mopamofo tra'a erifore nehuno, antahi ama' hu antahi'zama'areti mona eri fore hu'ne.
20 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
Agra'a antahizanteti higeno timo'a mopa agu'afintira katati huno marerigeno, hampomo'a atakora nerie.
21 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
Mofavre'nimoke atregeno knare antahintahizane, havizane knare zanema antahinka refkohu kavukva'zana kagripintira fanane osina, kegava huo.
22 så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
Hagi ana antahizamo'a kasimu kaminigenka za'za kna nemaninankeno, asunku'zamo'a knankempi kavasese huganteaza hugahie.
23 Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
Ana nehunka kama vananana, kva hugantenkenka traka osunka, knare hunka vugahane.
24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
Kavu'ma masesanana kore osunka, haganentake kavu masegahane.
25 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
Ame huno hazenkema esigenka kagra korera nosunka, kefo vahe'ma knazamo'ma azeri haviza hanigenka, korera osuo.
26 Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
Na'ankure Ra Anumzamo kagrira kegava hugante'nesigeno, kagafina krifumo'a aze'origahie.
27 Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
Kagrama azama huga kankamunte'ma mani'nesunka, atupa'ma hu'ne'naza vahera amane aza huo.
28 Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
Tva'onkare nemani'simofona amiga'ma hu'nesunka, oki ege'na kami'neno hunka osuo.
29 Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
Tva'onkare nemanisaza vahera hazenke zamikea retro osuo. Na'ankure kagrikura taza hugahie hu'za antahinegamize.
30 Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
Kegafa'a omaneno, mago kefozama huogante'nesnigenka, mago nera azerinka keaga huonto.
31 Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
Hazenkema hanaza vahe'mokizmi zamavu'zmavakura kegasane nosunka, zamagrama hanaza zamavu'zmavara osuo.
32 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
Na'ankure Ra Anumzamo'a akrehe krehe zamavu'zmava'ene vahekura avesra huno agote'nezmanteno, fatgo zamavu'zmava'ma nehaza vaheku avesi'nezmante.
33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
Kefo zamavu'zmava'ma nehaza vahe'mokizmi naga'zmimofona, Ra Anumzamo'a kazusi hunezmante. Hianagi fatgo ne'mofo nagapina asomu hunezmante.
34 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
Vahe'mokizmima azanava kema huzmante vahe'mofona, Ra Anumzamo'a agri'enena azanava ke huntegahie. Hianagi anteramino manimofona, asunku hunente.
35 De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
Knare antahi'zane vahe'mo'a, ra agi erigahianagi, neginagi antahi'zane vahe'mo'za, zamagazegu hugahaze.