< Ordspråksboken 29 >

1 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
Siapa terus membangkang kalau dinasihati, suatu waktu akan hancur dan tak dapat diperbaiki lagi.
2 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
Apabila orang adil memerintah, rakyat gembira. Tetapi apabila orang jahat berkuasa, rakyat menderita.
3 Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
Siapa suka kepada hikmat, menyenangkan hati ayahnya. Siapa bergaul dengan pelacur memboroskan uangnya.
4 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
Jika penguasa memperhatikan keadilan, negerinya akan kukuh. Tetapi jika ia mementingkan uang, negerinya akan runtuh.
5 Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
Siapa menyanjung sesamanya, memasang jerat untuk dirinya.
6 En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
Orang jahat terjerat oleh dosanya, orang jujur merasa senang dan bahagia.
7 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
Orang baik mengetahui hak orang lemah, tetapi orang jahat tidak memahaminya.
8 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
Orang yang suka mencela dapat mengacaukan kota, tetapi orang bijaksana menentramkan suasana.
9 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
Kalau orang bijaksana dan orang bodoh berperkara, orang bodoh itu hanya mengamuk dan tertawa sehingga menimbulkan keributan.
10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
Orang yang tulus hati dibenci oleh orang yang haus darah, tapi dilindungi oleh orang yang baik.
11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
Orang bodoh marah secara terang-terangan, tetapi orang bijaksana bersabar dan menahan kemarahan.
12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
Jika penguasa memperhatikan berita dusta, pegawainya akan menjadi jahat semua.
13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
Seorang miskin dan penindasnya mempunyai persamaan; kepada kedua-duanya TUHAN memberi mata untuk melihat cahaya kehidupan.
14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
Kalau raja membela hak orang lemah, bertahun-tahun ia akan memerintah.
15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
Didikan dan teguran menjadikan orang bijaksana. Anak yang selalu dituruti kemauannya akan memalukan ibunya.
16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
Bila orang jahat berkuasa, pelanggaran meningkat. Tetapi orang jujur akan sempat melihat kehancuran orang jahat.
17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
Didiklah anakmu, maka ia akan memberikan ketentraman kepadamu, dan menjadi hiburan bagimu.
18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
Bangsa yang tidak mendapat bimbingan dari TUHAN menjadi bangsa yang penuh kekacauan. Berbahagialah orang yang taat kepada hukum TUHAN.
19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
Seorang hamba tidak dapat diajar hanya dengan kata-kata. Ia mengerti, tapi tidak akan memperhatikannya.
20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
Lebih banyak harapan bagi orang dungu, daripada bagi orang yang berbicara tanpa berpikir dahulu.
21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
Hamba yang dimanjakan sejak muda, akhirnya akan menjadi keras kepala.
22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
Orang yang cepat marah membuat banyak orang bertengkar dan berdosa.
23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
Orang angkuh akan direndahkan; orang yang rendah hati akan dipuji.
24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
Orang yang bekerja sama dengan pencuri, berarti membenci diri sendiri. Kalau ia berterus terang di pengadilan, ia akan dijatuhi hukuman. Tetapi jika ia diam saja, ia akan terkena kutukan Allah.
25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
Takut akan pendapat orang, mengakibatkan kesusahan. Percayalah kepada TUHAN, maka engkau akan aman.
26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
Banyak orang suka mencari muka pada penguasa, tetapi yang memberi keadilan, hanya TUHAN saja.
27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.
Orang baik tidak senang dengan orang jahat; orang jahat membenci orang baik.

< Ordspråksboken 29 >