Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
Nimet konkin ke ma kom ako in oru lutu, mweyen kom tia etu lah mea ac sikyak ingela.
2 Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
Lela mwet ngia in kaksakin kom — finne sie mwet kom tia etu. Nimet sifacna kaksakin kom.
3 Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
Toasr lun eot ac puk uh tia ku in lumweyuk nu ke toasr lun mwe lokoalok ma sie mwet lalfon el sripauk.
4 Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
Kasrkusrak el sulallal ac orala ongoiya lulap, tusruktu tia apkuran nu ke lemta!
5 Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
Wo in aksuwosye sie mwet lemtulauk, liki na in fuhlela elan nunku mu wangin nunak lom kacl.
6 Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
Sie mwet kawuk el nunak pwaye nu sum el finne kai kom, a kom in taran sie mwet lokoalok su akukula nu sum.
7 Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
Pacl se kom kihpi uh kom ac srunga kang honey, tusruktu pacl kom masrinsral, finne mongo mukol ac emwem sum.
8 Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
Sie mwet su muta loes liki acn sel oana sie won ma som loes liki ahng lal.
9 Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
Ono keng ac mwe akmusra keng uh mwe akinsewowoye kom, a mwe lokoalok uh kunausla inse misla lom.
10 Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
Nimet mulkunla mwet kawuk lom ku kawuk lun papa tomom. Kom fin sun ongoiya, nimet siyuk tamulel lom in kasrekom; sie mwet tulan su muta apkuran nu yurum ku in kasrekom liki sie tamulel su muta loesla.
11 Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
Tulik nutik, kom in lalmwetmet ac nga fah arulana engan; nga fah ku in topuk mwet nukewa su akkolukyeyu.
12 Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Ke pacl se mwe lokoalok tuku, mwet etu elos ac fahsr liki; a sie mwet wangin nunak la ac fahsryang nu kac, na toko el auli.
13 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
Sie mwet su wulela in fosrngakin soemoul lun sie mwetsac, el enenu in sang nuknuk lal sifacna in mwe akpwaye nu ke soemoul el wuleang kac.
14 Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
Kom fin sala okasak mwet kawuk lom ke sie pusra lulap ke lututang, ac fah oana kom in filiya sie selnga nu facl.
15 Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
Sie mutan payuk su lungsena torkaskas, el oana pusren tultul in kof ke len af uh.
16 Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
Kom ac oru fuka elan misla? Ya nu oasr pacl kom srike in tulokinya eng uh, ku sruokya mwe akmusra luin poum?
17 Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
Mwet uh alutluti sie sin sie, oana ke osra uh ac sang tamla osra.
18 Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
Kom fin karingin soko sak fig, kom ac fah kang fahko kac. Sie mwet kulansap su karingin mwet kacto lal, fah akfulatyeyuk.
19 Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
Ngunin motom sifacna pa kom liye in kof uh, ac insiom pa fahkak ouiyom sifacna.
20 Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
Kena lun mwet uh tia ku in safla — oana ke facl lun mwet misa tia ku in nwanala. (Sheol h7585)
21 Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
E uh pa likliki gold ac silver; ac elahn sie mwet kalem ke kaksak lun mwet uh.
22 Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
Kom finne sringil sie mwet lalfon nwe ke el apkuran in misa, kom tia ku in sisla lalfon lal.
23 Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
Karinganang sheep ac nani nutum akwoya,
24 Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
mweyen mwe kasrup uh sukawil. Finne mutunfacl lulap uh, ac tia oan nwe tok.
25 När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
Pakela mah nun sheep ac nani uh, ac ke kom soano in sifil srunak, kom ku in eisani mah pe eol uh.
26 då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
Kom ku in orala nuknuk ke unen sheep nutum, ac moul acn ke mani kom sruokya ke nani ma kom kukakunla.
27 då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
Na kom, ac sou lom wi mutan kulansap lom, fah ku in nim milk ke nani lula uh.
