Ordspråksboken 26
1 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
Kakor sneg poleti in kakor dež ob času žetve, tako se čast ne poda bedaku.
2 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
Kakor ptica s potepanjem, kakor lastovka z letenjem, tako prekletstvo brez razloga ne bo prišlo.
3 Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
Bič za konja, uzda za osla in palica za hrbet bedaka.
4 Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
Bedaku ne odgovori glede na njegovo neumnost, da ne bi bil tudi ti podoben njemu.
5 Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
Odgovori bedaku glede na njegovo neumnost, da on ne bi bil moder v svoji lastni domišljavosti.
6 Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
Kdor pošilja sporočilo po roki bedaka, si odseka stopala in pije škodo.
7 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
Nogi hromega nista enaki; takšna je prispodoba v ustih bedakov.
8 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
Kakor kdor poveže kamen v pračo, tak je, kdor daje čast bedaku.
9 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
Kakor gre trn v roko pijanca, taka je prispodoba v ustih bedakov.
10 En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
Velik Bog, ki je ustvaril vse stvari, nagrajuje tako bedaka kakor prestopnike.
11 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
Kakor se pes vrača k svojemu izbljuvku, tako se bedak vrača k svoji neumnosti.
12 Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
Ali vidiš modrega človeka v njegovi lastni domišljavosti? Več upanja je za bedaka kakor zanj.
13 Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
Len človek pravi: » Tam je lev na poti, lev je na ulicah.«
14 Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
Kakor se vrata obračajo na svojih tečajih, tako se leni na svoji postelji.
15 Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
Leni skriva svojo roko v svojem naročju, žalosti ga, da jo ponovno prinese k svojim ustom.
16 Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
Lenuh je modrejši v svoji lastni domišljavosti, kakor sedem mož, ki lahko izkažejo razlog.
17 Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
Kdor gre mimo in se vmešava v prepir, ki mu ne pripada, je podoben tistemu, ki psa zgrabi za ušesa.
18 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
Kakor zmešan človek, ki meče kose tlečega lesa, puščice in smrt,
19 är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
tak je človek, ki zavaja svojega bližnjega in pravi: »Ali nisem na zabavi?«
20 När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
Kjer ni nobenega lesa, tam ogenj poide. Tako, kjer ni tožljivca, prepir preneha.
21 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
Kakor je oglje za vročo žerjavico in drva za ogenj, tako je prepirljiv človek za podžiganje prepira.
22 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Besede tožljivca so kakor rane in gredo navzdol v najnotranjejše dele trebuha.
23 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
Goreče ustnice in zlobno srce sta podobna črepinji, pokriti s srebrovo žlindro.
24 En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
Kdor sovraži, prikriva s svojimi ustnicami in znotraj sebe shranjuje prevaro;
25 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
kadar govori lepo, mu ne verjemi, kajti sedem ogabnosti je v njegovem srcu.
26 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
Čigar sovraštvo je pokrito s prevaro, bo njegova zlobnost razkazana pred celotno skupnostjo.
27 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
Kdorkoli koplje jamo, bo padel vanjo, in kdor vali kamen, se bo le-ta vrnil nadenj.
28 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
Lažniv jezik sovraži tiste, ki so prizadeti z njim in prilizovanje ust dela propad.
