Ordspråksboken 26
1 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
Sufal in kaksakinyuk sie mwet lalfon, oana fin oasr snow ke pacl fol, ku fin oasr af ke pacl in kosrani.
2 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
Kas in selnga tia ku in akkolukyekomla fin wangin ma sufal kom orala. Ac oana won ma sohklana ac tia tuhwi.
3 Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
Eneneyuk in sringsring soko horse, ac kapriya oalin soko donkey, ac puok sie mwet lalfon, tuh elos in oru enenu lom an.
4 Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
Kom fin topuk sie kusen siyuk lalfon, kom lalfon oana mwet se ma siyuk.
5 Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
Sang top lalfon nu ke kusen siyuk lalfon, na mwet se ma siyuk el ac akilen lah el tia etu oana ma el nunku.
6 Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
Kom fin supu sie mwet lalfon in tafwela kas lom, ac oana ke kom pakela niom; kom pwentuki ongoiya nu sum.
7 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
Sie mwet lalfon tia ku in fahk sie kas lalmwetmet, oana ke sie mwet ul nia tia ku in fahsr.
8 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
Ma lalfon se in kaksakin sie mwet lalfon, oapana ke kom fin kapriya sie eot luin fuht nutum.
9 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
Sie mwet lalfon su srike in fahk sie soakas, ac oana ke sie mwet sruhi el srike fwacla otoh se ma fakisya inpaol.
10 En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
Sie mwet kol orekma fin sang orekma nu sin kutena mwet lalfon su fahsryak inkanek uh, el aktukulkulye mwet orekma nukewa lal.
11 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
Sie mwet lalfon su kalwenina in oru ma lalfon, el oana soko kosro ngalngul ma sifil folokla ac kang woht lal.
12 Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
Sie mwet arulana lalfon, wo liki sie mwet su nunku mu el lalmwetmet tusruk el tia.
13 Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
Efu ku mwet alsrangesr se tia tufoki liki lohm sel? Mea el sangeng kac uh? Ya lion uh?
14 Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
Sie mwet alsrangesr el ikwot ikme fin mwe oan kial. El oana sie srungul ma ikakot ikakma ke hinges uh.
15 Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
Lupan alsrangesr lun kutu mwet uh oru elos srunga sifacna srukak mwe mongo nu inwalulos.
16 Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
Sie mwet alsrangesr el ac nunku mu el etu liki mwet itkosr su ku in aketeya nunak lalos arulana kalem.
17 Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
El su sroang nu ke sie akukuin ma wangin sripal nu kac, oana sie su tufoki nu inkanek uh ac sruokya sren soko kosro ngalngul sulallal.
18 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
Sie mwet wel su orekmakin osra in pisr ma oasr e firir ke muta ah,
19 är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
el oana sie mwet su kiapwela mwet tulan lal, na tok el fahk mu el aksruksruk.
20 När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
Fin wangin etong, e uh ac kunla. Fin wangin lesrik, ac wangin akukuin.
21 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
Mulut uh akngengye e, ac etong uh oru e uh in firir, oana ke mwet folkas uh pirik na akukuin in tia tui.
22 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Arulana wo eman lesrik uh. Kut lungsena ukumya.
23 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
Kas wo pusra ma okanla nunak na pwaye lun insiom, oana sie ahlu munas orekla ke kle ma mosrweyukla ke silver.
24 En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
Sie mwet wosounkas el orekmakin kas kulang in okanla srunga lun insial.
25 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
Ku in arulana wo pusracl, tusruktu nimet lulalfongi, mweyen insial sessesla ke srunga.
26 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
El ku in okanla srunga lal, tusruktu mwet nukewa ac liye ke orekma koluk lal.
27 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
Mwet su oakiya mwe kwasrip nu sin mwet ngia, ac fah sifacna sremla kac. Mwet su orala mokuk uh, ac fah toatoa uh kac.
28 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
Kom fin srunga sie mwet, kom ac ku in suk in akkolukyalla ke kas kikiap. Wosounkas mwe na pwentuki ongoiya.
