Ordspråksboken 25
1 Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.
Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs.
2 Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.
Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka.
3 Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit.
4 Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.
Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf.
5 Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.
Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst.
6 Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.
Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå.
7 Ty det är bättre att man säger till dig: »Stig hitupp», än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.
Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste.
8 Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?
Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver?
9 Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet;
10 på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.
På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder.
11 Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.
Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom.
12 Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.
Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband.
13 Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.
Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ.
14 Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.
Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn.
15 Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena.
16 Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.
Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut.
17 Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.
Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred.
18 En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.
Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil.
19 Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.
Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot.
20 Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.
Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito.
21 Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;
Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka;
22 så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.
Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det.
23 Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte.
24 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus.
25 Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.
Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ.
26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.
En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa.
27 Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.
Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt.
28 Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.
En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
