Ordspråksboken 25
1 Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.
Magi e ngeche mamoko mag Solomon, mane jo-Hezekia ruodh Juda ondiko.
2 Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.
Wamiyo Nyasaye duongʼ kuom gik ma opando; to lero tiend weche en duongʼ ni ruodhi.
3 Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
Mana kaka polo bor kendo piny tut, e kaka chuny ruodhi ngʼeyo tek.
4 Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.
Ka ogol chilo kuom fedha, to jatheth koro nigi gimoro mar theth;
5 Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.
ka ogol ngʼat marach e nyim ruoth, eka kom ruodhe ibiro guro motegno e tim makare.
6 Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.
Kik imiri duongʼ iwuon e nyim ruoth, kata bedo kar jomadongo,
7 Ty det är bättre att man säger till dig: »Stig hitupp», än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.
nimar ber moloyo owachni niya, “Bi ka,” moloyo ka igoli e nyim jomadongo.
8 Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?
Gima wangʼi oseneno kik ikel mapiyo kirikni e nyim od bura; nimar ibiro timo angʼo achien ka jabuti oketi e wichkuot?
9 Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
Ka iloso wach manie kindi gi jabuti, to kik idhi ihul wach malingʼ-lingʼ mar ngʼato;
10 på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.
nono to ngʼat moro mowinji biro keti e wichkuot; mi huma mari marach ok nogiki.
11 Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.
Wach mowach e kinde mowinjore, chalo gi olemo mar dhahabu moketie tawo molos gi fedha.
12 Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.
Mana kaka tere mar dhahabu kata tigo mar dhahabu maber e kaka siem mar ngʼat mariek mokwerogo ngʼat machiko ite.
13 Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.
Mana kaka ngʼich mar pe e kinde mar keyo, e kaka jaote ma ja-adiera chalo ne ngʼat moore, omoro chuny ruodhe.
14 Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.
Kaka boche polo gi yamo maonge koth, e kaka ngʼat mawuorore gi mich ma ok dochiw.
15 Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
Horuok mos nyalo loko chuny ruoth, to lep mamuol nyalo toyo chogo.
16 Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.
Ka iyudo mor kich, to cham mana moromo, mathoth ahinya, nyalo miyo ingʼogi.
17 Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.
Kik iter tiendi pile e od jabuti, dhiyo kuno pile, biro miyo ochayi.
18 En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.
Mana kaka arungu kata ligangla; kata asere mabith, e kaka ngʼatno machiwo neno ma ok adiera kuom ngʼat ma gidakgo machiegni.
19 Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.
Mana kaka lak marach kata tielo mongʼol e kaka keto geno kuom jogo ma ok jo-adiera e kinde mag chandruok.
20 Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.
Mana ka ngʼat ma lonyo law midongʼ duk e ndalo ngʼich, kata kaka olo chumbi e adhola, e kaka ngʼat ma wero wende ne chuny mool.
21 Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;
Ka jasiki odenyo, to miye chiemo ocham; ka riyo oloye, miye pi omodhi.
22 så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.
Ka itimo kamano, ibiro choko chuk mach maliel e wiye, kendo Jehova Nyasaye biro miyi pok.
23 Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
Kaka yamb nyandwat kelo koth, e kaka lep mafuongʼo wach kelo miero.
24 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
Ber dak e kona mar wi ot moloyo dak gi dhako maralep.
25 Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.
Mana kaka pi mangʼich chalo ne chuny mool, e kaka wach maber moa e piny mabor chalo.
26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.
Mana kaka soko motimo chwodho kata aora moduwore chalo e kaka ngʼat makare machiwo thuolo ne jaricho.
27 Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.
Ok ber chamo mor kich mathoth, kata ok en gima longʼo mondo ngʼato odwar luor monego miye owuon.
28 Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.
Mana kaka dala maduongʼ ma ohingane omukore mogore piny e kaka ngʼatno ma ok nyal ritore owuon.
