Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Usachiva vanhu vakaipa, usashuva kufamba navo;
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
nokuti mwoyo yavo inoronga kuita nechisimba, uye miromo yavo inotaura pamusoro pokuita mhirizhonga.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Nouchenjeri imba inovakwa, uye kubudikidza nokunzwisisa inosimbiswa;
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
kubudikidza nezivo makamuri ayo anozadzwa nezvinhu zvinoshamisa uye nepfuma yakaisvonaka inokosha.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Munhu akachenjera ane simba guru, uye munhu ane zivo anowedzera simba;
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
nokuti kundorwa hondo kunoda kutungamirirwa, uye kuti ukunde unoda vapi vamazano vazhinji.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Uchenjeri hahusvikirwi nebenzi; padare repasuo reguta harina chokutaura.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Uyo anoronga kuita zvakaipa achazivikanwa senhubu.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Mufungo woupenzi chivi, uye vanhu vanonyangadzwa nomuseki.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Kana ukapera simba panguva dzokutambudzika, simba rako ishoma sei!
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Nunurai avo vari kuiswa kurufu; dzosai avo vari kudzedzereka vachienda kundourayiwa.
12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Asi kana mukati, “Hapana zvataiziva pamusoro paizvozvi?” Ko, iye anoyera mwoyo haangazvioni here? Iye anorinda upenyu hwako haangazvizivi here? Haangaripire munhu mumwe nomumwe maererano nezvaakaita here?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Idya uchi, mwanakomana wangu, nokuti hwakanaka; uchi hunobva pazinga hunozipa parurimi.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Uzivewo zvakare kuti uchenjeri hunozipa kumweya wako; kana wahuwana, ramangwana rako rine tariro, uye tariro yako haingaparari.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Usavandira sezvinoita akaipa paimba yomunhu akarurama, usaparadza paanogara;
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
nokuti kunyange munhu akarurama achiwa runomwe, anosimukazve, asi akaipa anowisirwa pasi nenjodzi.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Usafara kana muvengi wako achiwa; paanogumburwa, mwoyo wako ngaurege kufara,
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
kana kuti Jehovha achazviona akasafara nazvo uye agobvisa kutsamwa kwake kwaari.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Usashungurudzika nokuda kwavanhu vakaipa, kana kuchiva vakaipa,
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
nokuti vanhu vakaipa havana tariro yeramagwana, uye mwenje wavakaipa uchadzimwa.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Itya Jehovha namambo, mwanakomana wangu, usabatana navanopanduka,
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
nokuti vaviri ivavo vanouyisa kuparadzwa kwavari nokukurumidza, uye ndiani anoziva njodzi dzavangauyisa?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Izviwo zvirevo zvomuchenjeri: Kuita rusaruro mukutonga hakuna kunaka:
24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Ani naani anoti kune ane mhosva, “Hauna mhosva,” marudzi achamutuka uye ndudzi dzichamushora.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Asi zvichanakira vaya vanopa mhosva kune vane mhosva, uye kuropafadzwa kukuru kuchauya pamusoro pavo.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Mhinduro yechokwadi yakafanana nokutsvoda pamiromo.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Pedza basa rako rapanze ugadzirire minda yako; shure kwaizvozvo, uvake imba yako.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Usava chapupu chinopomera muvakidzani wako pasina mhaka, kana kushandisa miromo yako kuti unyengere.
29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
Usati, “Ndichamuitirawo zvaakandiitira; ndicharipira munhu uya zvaakaita.”
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Ndakapfuura napamunda wesimbe, ndikapfuura napamunda womuzambiringa womunhu asina njere;
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
minzwa yakanga yamera pose pose, munda wakanga wafukidzwa nesora, uye rusvingo rwamabwe rwakanga rwakoromoka.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Ndakafungisisa zvandakanga ndacherechedza ndikadzidza chidzidzo pane zvandakanga ndaona.
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Kumbovata zvishomanana, kumbotsumwaira, kumbofungatira maoko kuti ndizorore,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
ipapo urombo huchauya pauri segororo uye kushayiwa kuchauya somunhu akashonga nhumbi dzokurwa nadzo.
