Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Ne zavidi zlijem ljudima niti želi da si s njima.
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
Jer o pogibli misli srce njihovo i usne njihove govore o muci.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Mudrošæu se zida kuæa i razumom utvrðuje se.
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
I znanjem se pune klijeti svakoga blaga i dragocjena i mila.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Mudar je èovjek jak, i razuman je èovjek silan snagom.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Jer mudrijem savjetom ratovaæeš, i izbavljenje je u mnoštvu savjetnika.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Visoke su bezumnome mudrosti; neæe otvoriti usta svojih na vratima.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Ko misli zlo èiniti zvaæe se zlikovac.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Misao bezumnikova grijeh je, i potsmjevaè je gad ljudski.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Ako kloneš u nevolji, skratiæe ti se sila.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Izbavljaj pohvatane na smrt; i koje hoæe da pogube, nemoj se ustegnuti od njih.
12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Ako li reèeš: gle, nijesmo znali za to; neæe li razumjeti onaj koji ispituje srca, i koji èuva dušu tvoju neæe li doznati i platiti svakome po djelima njegovijem?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Sine moj, jedi med, jer je dobar, i sat, jer je sladak grlu tvojemu.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Tako æe biti poznanje mudrosti duši tvojoj, kad je naðeš; i biæe plata, i nadanje tvoje neæe se zatrti.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Bezbožnièe, ne vrebaj oko stana pravednikova, i ne kvari mu poèivanja.
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Jer ako i sedam puta padne pravednik, opet ustane, a bezbožnici propadaju u zlu.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Kad padne neprijatelj tvoj, nemoj se radovati, i kad propadne, neka ne igra srce tvoje.
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
Jer bi vidio Gospod i ne bi mu bilo milo, i obratio bi gnjev svoj od njega na tebe.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Nemoj se žestiti radi nevaljalaca, nemoj zavidjeti bezbožnicima.
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
Jer nema plate nevaljalcu, žižak æe se bezbožnicima ugasiti.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Boj se Gospoda, sine moj, i cara, i ne miješaj se s nemirnicima.
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
Jer æe se ujedanput podignuti pogibao njihova, a ko zna propast koja ide od obojice?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
I ovo je za mudarce: gledati ko je ko na sudu nije dobro.
24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Ko govori bezbožniku: pravedan si, njega æe proklinjati ljudi i mrziæe na nj narodi.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
A koji ga karaju, oni æe biti mili, i doæi æe na njih blagoslov dobrijeh.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Ko govori rijeèi istinite, u usta ljubi.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Uredi svoj posao na polju, i svrši svoje na njivi, potom i kuæu svoju zidaj.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Ne budi svjedok na bližnjega svojega bez razloga, i ne varaj usnama svojima.
29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
Ne govori: kako je on meni uèinio tako æu ja njemu uèiniti; platiæu ovom èovjeku po djelu njegovu.
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Iðah mimo njivu èovjeka lijena i mimo vinograd èovjeka bezumna;
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
I gle, bješe sve zaraslo u trnje i sve pokrio èkalj, i ograda im kamena razvaljena.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
I vidjevši uzeh na um, i gledah i pouèih se.
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Dok malo prospavaš, dok malo prodrijemlješ, dok malo sklopiš ruke da poèineš,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
U tom æe doæi siromaštvo tvoje kao putnik, i oskudica tvoja kao oružan èovjek.
