Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Hamootatti hin hinaafin; garee isaanii taʼuus hin hawwin;
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
garaan isaanii hammina malataatii; hidhiin isaaniis rakkina odeessa.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Manni ogummaadhaan ijaarama; hubannaadhaanis jabeeffamee dhaabama;
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
kutaawwan isaas, beekumsaan, qabeenya gatii guddaatii fi miidhagaadhaan guutamu.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Ogeessi humna guddaa qaba; beekaan namaa immoo jabina itti dabalata;
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
waraana banuuf qajeelfama, moʼannaa argachuudhaaf immoo gorsitoota hedduu si barbaachisa.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Gowwaa irraa ogummaan akka malee ol fagoo dha; inni karra duratti afaan isaa hin saaqqatu.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Namni hammina malu, “Maltee” jedhama.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Malli gowwummaa cubbuu dha; namoonnis qoostuu ni balfu.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Ati yoo gaafa rakkinaa laafte, jabinni kee dhugumaanuu xinnaa dha!
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Warra gara duʼaatti geeffamaa jiran duʼa jalaa baasi; warra ajjeefamuuf qopheeffamanis oolchi.
12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Yoo ati, “Nu waan kana homaa hin beekne” jette, inni yaada namaa madaalu sun hin hubatuu? Kan lubbuu kee eegu sun waan kana hin beekuu? Inni nama hundaaf akkuma hojii isaatti gatii hin kennuu?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Yaa ilma ko, dammi waan gaarii taʼeef nyaadhu; nadhiin dammaa sitti ni miʼaawa.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Akka ogummaan lubbuu keetti miʼaawu illee beeki; ati yoo isa argatte fuul duratti abdii qabda; abdiin kees hin citu.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Akka nama seeraan hin bulleetti mana nama qajeelaa riphxee hin eeggatin; mana jireenya isaas hin saamin.
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Namni qajeelaan yeroo torba kufu iyyuu, deebiʼee ni kaʼaatii; namni hamaan garuu yeroo balaan itti dhufutti ni gufata.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Yeroo diinni kee kufutti hin ililchin; yeroo inni gufatuttis garaan kee hin gammadin;
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
yoo kanaa achii Waaqayyo waan kanatti ni gaddaatii; dheekkamsa isaas isa irraa deebisa.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Ati sababii jalʼootaatiif aariidhaan hin gubatin; hamootattis hin hinaafin.
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
Namni jalʼaan fuul duratti abdii hin qabuutii; ibsaan hamootaas ni dhaama.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Yaa ilma ko, Waaqayyoo fi mootii sodaadhu; finciltootattis hin makamin;
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
badiisni akkuma tasaa isaanitti dhufaatii; balaa isaan lachuu fidan eenyutu beeka?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Kunneenis jechoota ogeessaa ti: Murtii kennuu irratti nama wal caalchisuun gaarii miti:
24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Kan nama yakka qabuun, “Ati balleessaa hin qabdu” jedhu kam iyyuu namni isa abaara; sabnis isa balaaleffata.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Warri nama yakka hojjetu ifatan garuu ni gammadu; eebbi guddaanis ni dhufaaf.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Deebiin qajeelaan, akkuma hidhii dhungachuu ti.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Hojii kee kan diidaa raawwadhuutii lafa qotiisaa kees qopheeffadhu; ergasii mana kee ijaarradhu.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Sababii tokko malee ollaa keetti dhugaa hin baʼin yookaan hidhii keetiin hin gowwoomsin.
29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
Ati, “Waanuma inni na godhe anis isa nan godha; waan inni hojjeteefis gatii isaa nan deebisa” hin jedhin.
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Ani lafa qotiisaa nama dhibaaʼaa keessa baʼee, iddoo dhaabaa wayinii nama qalbii hin qabnee keessas darbe;
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
qoraattiin lafa hunda guuteera; laftis aramaadhaan fudhatameera; dallaan dhagaas diigameera.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Ani argeen waan sana qalbeeffadhe; waanan arge sana irraas barumsa nan argadhe:
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
hirriba xinnaa; mugaatii xinnaa; xinnoo harka walitti marachuu;
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
hiyyummaanis akkuma hattuutti, deegummaanis akkuma loltuu hidhateetti sitti dhufa.
