Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Teweegombanga bakozi ba bibi era tobeesemberezanga.
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
Kubanga emitima gyabwe giteesa kukola bya butemu, era akamwa kaabwe koogera ku kukola bya ffujjo.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Amagezi ge gazimba ennyumba, n’okutegeera kwe kugiggumiza.
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
Olw’amagezi ebisenge by’ayo bijjula ebintu ebirungi, eby’obugagga ebitalabikalabika eby’omuwendo omungi.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Omuntu ow’amagezi aba n’obuyinza, n’omuntu alina okumanya yeeyongera amaanyi.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Kubanga okulwana olutalo weetaaga okuluŋŋamizibwa, n’okuluwangula, weetaaga abawi b’amagezi bangi.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Amagezi gasukkirira nnyo omusirusiru, talina ky’asobola kwogera mu lukuŋŋaana olw’oku wankaaki.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Oyo asala enkwe ez’okukola ebibi, aliyitibwa mukujjukujju.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Entegeka ez’obusirusiru muvaamu kwonoona, abantu beetamwa omukudaazi.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Bw’oyongobera mu kiseera eky’ebizibu, olwo ng’olina amaanyi matono!
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Odduukiriranga n’owonya abo abatwalibwa okuttibwa, n’abo abali ku njegoyego z’okuttibwa, obawonye okuttirwa obwemage.
12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Bw’ogambanga nti, “Laba kino twali tetukimanyi,” oyo akebera emitima aba talaba? Oyo akuuma obulamu bwo takimanyi? Talisasula buli muntu ng’omulimu gwe bwe guli?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Mwana wange olyanga omubisi gw’enjuki kubanga mulungi, omubisi oguva mu bisenge byagwo guwoomerera.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Era manya nti amagezi gawoomera emmeeme yo, bw’onoogafuna onoobeera n’essuubi mu bulamu obw’omu maaso, n’essuubi lyo teririkoma.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Toteeganga, ng’omunyazi bw’akola ku nnyumba y’omutuukirivu, tonyaganga maka ge.
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Omuntu omutuukirivu ne bw’agwa emirundi omusanvu, addamu n’ayimuka, naye abakozi b’ebibi basuulibwa mu mitawaana.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Tosanyukanga ng’omulabe wo agudde, bwe yeesittalanga omutima gwo gulemenga okujaguza.
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
Si kulwa nga Mukama akiraba ne kitamusanyusa, n’amusunguwalira.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Teweeraliikiriranga olw’abo abakola ebibi, so abakozi b’ebibi tobakwatirwanga buggya.
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
Kubanga omuntu omubi talina ssuubi mu maaso, ettabaaza y’abakozi b’ebibi erizikizibwa.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Mwana wange otyanga Mukama, ne kabaka, era teweetabanga na bajeemu.
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
Kubanga obusungu bwabwe bulibuubuukira ku bajeemu era ani amaanyi akabi akalibatuukako?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Bino nabyo era bigambo by’abalina amagezi. Okwekubiira ng’osala emisango si kirungi.
24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Kale oyo agamba azizza omusango nti, “Toliiko ky’ovunaanibwa,” abantu banaamukolimiranga, n’amawanga ganaamwetamwanga.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Naye abo abasalira omusobya omusango ne gumusinga banaabanga n’essanyu, n’omukisa omulungi gulibatuukako.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Eky’okuddamu eky’amazima, kiri ng’okunywegerwa.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Malirizanga omulimu gwo ogw’ebweru, oteeketeeke ennimiro zo, n’oluvannyuma olyoke weezimbire ennyumba yo.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Towanga bujulizi bwa bulimba ku muliraanwa wo, so akamwa ko tekalimbanga.
29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
Toyogeranga nti, “Omuntu oyo ndimukola nga bw’ankoze, era ndimusasuza nga bw’ampisizza.”
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Nayita ku nnimiro ey’omugayaavu, ne mpita ne ku nnimiro y’emizabbibu ey’oyo atalina kutegeera.
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
Kale laba, ng’ennimiro eyo ebunye amaggwa, wansi wonna nga wabikkiddwa omuddo, n’olukomera lwayo olw’amayinja nga lugudde.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Ne neekaliriza ne ntegeera ne nfuna ekyokuyiga mu bye nalaba.
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Otulo otutonotono, n’okusumagira akatono, n’okufunya emikono okuwummulako,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
obwavu bulikutuukako ng’omutemu, era n’obwetaavu ng’omutemu.
