Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Kolulaka te bato oyo basalaka mabe mpe kolukaka te kozala elongo na bango,
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
pamba te mitema na bango ekanisaka kaka kosala mabe, mpe bibebu na bango eyeisaka kaka mobulu soki elobi.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Ndako etongamaka na nzela ya bwanya, mpe elendisamaka na nzela ya mayele.
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
Bashambre ekotondisama na biloko nyonso ya talo mpe ya kitoko na nzela ya boyebi.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Moto ya bwanya atondi na nguya, moto oyo azalaka na boyebi alendisaka nguya na ye.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Pamba te kolonga na etumba esengaka bwanya, mpe lobiko ezalaka kati na motango ebele ya bapesi toli.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Bwanya ezalaka likolo mingi mpo na zoba, yango wana azalaka te na likambo ya koloba kati na mayangani oyo esalemaka pembeni ya ekuke.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Moto oyo asalaka mabongisi ya kosala mabe akokende sango lokola moteki baninga.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Mabongisi ya bozoba ezali masumu, mpe bato bayinaka motioli.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Soki omilembisi na mokolo ya pasi, makasi na yo ekozala pamba.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Kangola bato oyo bazali komema bango na kufa, mpe bikisa bato oyo bazali kokende na kufa lokola bato oyo balangwe masanga.
12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Soki olobi: « Tala, toyebaki likambo moko te kati na makambo oyo nyonso; » boni, Ye oyo amekaka mitema asosolaka yango te? Ye oyo abatelaka molimo na yo ayebaka yango te? Afutaka te moto na moto kolanda misala na ye?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Mwana na ngai, lia mafuta ya nzoyi, pamba te ezalaka kitoko! Mwa ndambo ya mafuta ya nzoyi ekozala elengi na lolemo na yo.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Yeba lisusu ete bwanya ezali elengi mpo na molimo na yo; soki ozwi yango, yeba ete lobi na yo ekozala malamu, mpe elikya na yo ekozala ya pamba te.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Yo moto mabe, komeka te kotia mitambo kati na ndako ya moto ya sembo, mpe komeka te kopanza yango,
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
pamba te ata soki moto ya sembo akweyi mbala sambo, akotelema kaka; nzokande pasi ekweyisaka moto mabe.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Soki monguna na yo akweyi, kosepela te; mpe soki apengwi, tika ete motema na yo esepela te;
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
noki te Yawe akomona, akosepela te mpe akokitisela yo kanda na Ye.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Kosilika te likolo ya bato oyo basalaka mabe, kolula te bato mabe;
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
pamba te lobi ya malamu ekozala te mpo na moto oyo asalaka mabe, mpe mwinda ya bato mabe ekokufa.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Mwana na ngai, tosaka Yawe mpe mokonzi, kosanganaka te na batomboki,
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
pamba te bango mibale bakoki kotindela batomboki pasi na pwasa. Bongo, nani ayebi pasi oyo bakoki kotinda?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Makambo oyo mpe ezali toli ya bato ya bwanya: Kopona bilongi, kati na kosambisa, ezali malamu te.
24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Moto oyo alobaka na moto mabe: « Ozali moto ya sembo, » bato bakolakela ye mabe, mpe bikolo ekotombokela ye.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Kasi bato oyo bapamelaka moto mabe bakozala malamu mpe lipamboli ekozala likolo na bango.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Eyano ya solo ezali lokola beze ya bibebu.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Bongisa libanda ya mosala na yo, bongisa bilanga na yo, bongo na sima, tonga ndako na yo.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Kotatola na pamba te mpo na kosala moninga na yo mabe; mpo na nini olingi kosalela bibebu na yo na lokuta?
29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
Kolobaka te: « Nakosala ye ndenge asali ngai, nakozongisela ye kolanda makambo oyo ye asali. »
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Nalekaki pembeni ya elanga ya moto ya goyigoyi, mpe pembeni ya elanga ya vino ya moto oyo azangi mayele;
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
bongo, tala ndenge etondi na banzube, tala ndenge matiti mabe ezipi yango, mpe mir na yango ya mabanga ebukani.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Tango natiaki makanisi na ngai kati na makambo oyo namonaki, nazwaki mayele oyo:
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
mwa pongi moke, mwa kopema moke, mwa kokanga maboko moke mpo na kolala,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
bobola ekoyela yo na pwasa lokola moleki nzela, mpe pasi ekoyela yo lokola moyibi.
