Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Thlakchekhqi koeh oet nawh, aming lakawh ngawih koeh nai.
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
Amik kawlungawh amak leek poeknaak doeng cawng unawh, amim kha ing thawlh sainaak doeng teng uhy.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Cyihnaak im taw sakna awm nawh, simnaak ing cak sak hy.
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
Simnaak ing imkhui awh khawh a phuk tlo tlo bee sakna awm hy.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Cyihnaak ak ta thlang taw a qym awm nawh, simnaak ak ta thlang taw ak thaawmnaak pung hy.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Ceem tlyk hlanawh ak leek soeih khawkhannaak taak leek nawh, cainaak ak leek taak ing qaal noeng sak hy.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Thlakqaw ham cyihnaak sang aih nawh, thlang kqeng haiawh ak kqawn kawi awi am ta hy.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Them amak leek sai ham khawkpoeknaak ak ta taw thlang ing seet ak saikung tina kawm uh.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Thlakqaw poeknaak taw thawlh ni, thlang husit taw thlang ham sawhnaak kawi ni.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Kyinaak na huhawh nang ngaam awhtaw tha amak ta thlang ni.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Him ham a mi sawikhqi ce hul lah. Himna ak awm hly khqi ce ang tawnna thawng.
12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
“Ngai lah vetaw am sim nyng” na ti awhtaw, kawlung ak khinkung ing am sim hly nawh aw? Na hqingnaak ak doenkung ing am sim hly nawh aw? Thlang boeih, ami bibi amyihna thungna am awm hly nawh aw?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Ka capa, khawitui ak leek soeih aw lah; khawilutui na hamna ak aawi dikdik ce aw.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Cawhce na hqingnaak ham cyihnaak taw cemyih nani ti sim nawh; na huhawh, na hamna hai ben ngaih-uunaak awm nawh, nang ngaih-uunaak ing am boet tlaih kaw.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Aw, thlakche pa, thlakdyng a im koeh muk, a awmnaak koeh hqee pe.
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Thlakdyng taw voei khqih tlu seiawm tho tlaih kaw; thlakche ang tluuk awhtaw am tho thai voel kaw.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Na qaal ang tluuk awh koeh zeel nawh, bo sakna a awmawh nak kaw koeh zeel sak;
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
Cekkaataw Bawipa ing ni hu kawm saw, am zeel kawm saw, ak khan awh ak kawsonaak ce qeem kaw.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Thlakchekhqi caming koeh ly nawh, thlang thawlh koeh oet.
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
Thlangthawlh ham kutdo am awm kawm saw, thlakche a maihchoei cetaw him pekna awm kaw.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Ka capa, Bawipa ingkaw sangpahrang ce kqih nawh, kawhaa ak toenkhqi ce koeh pyi na;
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
Ami ham seetnaak thoeng law tawk kawm saw, a mi qeengnaak hly kum uing nu a sim hly?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Ve tloek awm thlakcyi ak awi kqawn ni, awi tlyk awh thlang hai toek am leek hy.
24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Ak bo thlang venawh, “Na thawlhnaak am awm hy,” ak ti naak taw thlang boeih ing tamlawh kawm usaw, khawqam ing hoet kaw.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Ak toeltham ak thlangkhqi taw zeel kawm usaw, amik khanawh zoseennaak pha law kaw.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Awih thym ing ak hlatkung taw pyi leek ni.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Kawngmaa awh bi na sai ham toen boeih nawh, na lo maa awh toen nawh, cecoengawh na im ce sa.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Lehcainaak a awm kaana na imcengkhqi a kawnglamawh simpyikungna koeh awm nawh, nam kha ingawm koeh thalat na.
29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
“Kak khanawh a sai amyihna ak khanawh sai lawt kawng nyng saw, a bi sai amyihna pe kawng nyng,” koeh ti.
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Thlak thakdam lona cet nyng, simnaak amak ta misur dumna awm;
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
Ngai lah, hling hqoengna awm nawh, dek awm bei hqoengna be nawh, a vawng chungnak lung khoeng awm tlu boeih hy.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Ka huh awh, ak dungna poek qunyng, a ni cawngpyinaak ce hu nyng saw pawm thai nyng.
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Na ngaih awhtaw zaih, ip nawh, na kut khooem nawh dym poek poek,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
Na ih hlanawh khawdeng kawm ti saw, voetvainaak ing ceemqal amyihna thoeng law tawk kaw.
