Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Bw’otuulanga okulya n’omufuzi, weetegerezanga ebiri mu maaso go;
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
era weegendereze bw’obanga omanyi ng’olulunkanira ebyokulya.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Tolulunkanira mmere ye ennungi, kubanga erimbalimba.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Teweemalangako mirembe ng’oyaayaanira obugagga; weefuge obeere mukkakkamu.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Eby’obugagga obikubako eriiso limu nga by’agenze dda, kubanga ddala bimera ebiwaawaatiro ne bibuuka mu bbanga ng’empungu.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Tolyanga mmere ya muntu mukodo, wadde okwegomba ebirungi by’alya.
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
Kubanga ye muntu abalirira ensimbi z’asaasaanyizza, n’akugamba nti, “Weeriire, weenywere,” naye ng’omutima gwe tegukusanyukira.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Akatono k’onooba olidde onookasesema, ebigambo byo ebirungi eby’okwebaza bibe bya bwereere.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Totegana kubuulirira musirusiru, kubanga ajja kunyooma ebigambo byo eby’amagezi.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Tojjululanga nsalo ey’edda, so toyingiriranga nnimiro za bamulekwa,
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
kubanga abalwanirira w’amaanyi, alikuggulako omusango.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Ossangayo omwoyo eri okuyigirizibwa, n’amatu go eri ebigambo by’okutegeera.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Tolekangayo kukangavvula mwana, bw’omubonereza n’akaggo tekimutta.
Mubonerezenga n’akaggo, kiwonye emmeeme ye okufa. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Mwana wange, bw’oba n’omutima ogw’amagezi, kinsanyusa.
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
Nnaajjaguzanga okuva ku ntobo y’omutima gwange, bw’onooyogeranga ebituufu.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Omutima gwo gulemenga okukwatirwa aboonoonyi obuggya, kyokka nyiikira okutya Mukama ebbanga lyonna.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Mazima ddala onoobanga n’essuubi mu biseera eby’omu maaso, n’essuubi lyo eryo teririggwaawo.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Mwana wange wulirizanga, obeerenga n’amagezi, okumenga omutima gwo mu kkubo ettuufu.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Teweegattanga ku abo abeekamirira omwenge, n’abalulunkanira ennyama:
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Kubanga omutamiivu n’omuluvu baavuwala, n’okubongoota olutata kubambaza enziina.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Wulirizanga kitaawo eyakuzaala, so togayanga nnyoko ng’akaddiye.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Gula amazima so togatunda, ffuna amagezi, n’okuyigirizibwa n’okutegeera.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Kitaawe w’omutuukirivu alina essanyu lingi, n’oyo azaala omwana ow’amagezi amwenyumiririzaamu.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Leka kitaawo ne nnyoko basanyuke, omukazi eyakuzaala ajaguzenga.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Mwana wange mpa omutima gwo, n’amaaso go geekalirize amakubo gange,
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
kubanga omukazi omwenzi lukonko luwanvu, n’omukazi omubambaavu luzzi lufunda.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Ateega ng’omutemu, n’ayongera ku muwendo gw’abasajja abatali beesigwa eri bakazi baabwe.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Ani alina obuyinike? Ani alina ennaku? Ani alina ennyombo? Ani alina okwemulugunya? Ani alina ebiwundu eby’obwereere? Ani amyuse amaaso?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Abo abatava ku mwenge, nga bagenda baloza ku mwenge omutabule.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Totunuulira wayini ng’amyuse, bw’atemaganira mu ggiraasi ng’akka empolampola;
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
ku nkomerero aluma ng’omusota, wa busagwa ng’essalambwa.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Amaaso go galiraba ebyewuunyo, n’omutwe gwo ne gulowooza ebitategeerekeka.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Oliba ng’omuntu eyeebase wakati mu nnyanja, obanga oyo alengejjera waggulu ku mulongooti.
35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
Olyogera nti, “Bankubye, naye sirumiddwa. Bankubye naye sirina kye mpuliddemu. Nnaazuukuka ddi, neeyongere okunywa?”
