Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Quando sederis ut comedas cum principe, diligenter attende quæ apposita sunt ante faciem tuam.
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
Et statue cultrum in gutture tuo: si tamen habes in potestate animam tuam.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Ne desideres de cibis ejus, in quo est panis mendacii.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Noli laborare ut diteris, sed prudentiæ tuæ pone modum.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Ne erigas oculos tuos ad opes quas non potes habere, quia facient sibi pennas quasi aquilæ, et volabunt in cælum.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Ne comedas cum homine invido, et ne desideres cibos ejus:
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
quoniam in similitudinem arioli et conjectoris æstimat quod ignorat. Comede et bibe, dicet tibi; et mens ejus non est tecum.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Cibos quos comederas evomes, et perdes pulchros sermones tuos.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
In auribus insipientium ne loquaris, qui despicient doctrinam eloquii tui.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Ne attingas parvulorum terminos, et agrum pupillorum ne introëas:
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
propinquus enim illorum fortis est, et ipse judicabit contra te causam illorum.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Ingrediatur ad doctrinam cor tuum, et aures tuæ ad verba scientiæ.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Noli subtrahere a puero disciplinam: si enim percusseris eum virga, non morietur.
Tu virga percuties eum, et animam ejus de inferno liberabis. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Fili mi, si sapiens fuerit animus tuus, gaudebit tecum cor meum:
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
et exsultabunt renes mei, cum locuta fuerint rectum labia tua.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Non æmuletur cor tuum peccatores, sed in timore Domini esto tota die:
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
quia habebis spem in novissimo, et præstolatio tua non auferetur.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Audi, fili mi, et esto sapiens, et dirige in via animum tuum.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Noli esse in conviviis potatorum, nec in comessationibus eorum qui carnes ad vescendum conferunt:
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
quia vacantes potibus et dantes symbola consumentur, et vestietur pannis dormitatio.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Audi patrem tuum, qui genuit te, et ne contemnas cum senuerit mater tua.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Veritatem eme, et noli vendere sapientiam, et doctrinam, et intelligentiam.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Exsultat gaudio pater justi; qui sapientem genuit, lætabitur in eo.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Gaudeat pater tuus et mater tua, et exsultet quæ genuit te.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Præbe, fili mi, cor tuum mihi, et oculi tui vias meas custodiant.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Fovea enim profunda est meretrix, et puteus angustus aliena.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Insidiatur in via quasi latro, et quos incautos viderit, interficiet.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Cui væ? cujus patri væ? cui rixæ? cui foveæ? cui sine causa vulnera? cui suffusio oculorum?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
nonne his qui commorantur in vino, et student calicibus epotandis?
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Ne intuearis vinum quando flavescit, cum splenduerit in vitro color ejus: ingreditur blande,
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
sed in novissimo mordebit ut coluber, et sicut regulus venena diffundet.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Oculi tui videbunt extraneas, et cor tuum loquetur perversa.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Et eris sicut dormiens in medio mari, et quasi sopitus gubernator, amisso clavo.
35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
Et dices: Verberaverunt me, sed non dolui; traxerunt me, et ego non sensi. Quando evigilabo, et rursus vina reperiam?
