< Ordspråksboken 23 >

1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
کە دانیشتی لەگەڵ فەرمانڕەوایەک نان بخۆیت، باش وردبەرەوە لەوەی لەپێشتە،
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
چەقۆیەکیش لەناو گەرووت دابنێ، ئەگەر تۆ نەوسنی.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
ئارەزووی خواردنە خۆشەکانی مەکە، چونکە ئەم نانە بە مەبەستی هەڵخەڵەتاندنە.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
خۆت ماندوو مەکە بۆ ئەوەی دەوڵەمەند بیت، بە تێگەیشتنەوە وازی لێ بهێنە.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
چاو لە دەوڵەمەندی دەبڕیت و نییە، چونکە بێگومان باڵ دەگرێت، وەک هەڵۆ بەرەو ئاسمان دەفڕێت.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
نانی کەسی بەرچاوتەنگ مەخۆ، ئارەزووی خواردنە خۆشەکانی مەکە.
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
لەبەر ئەوەی جۆرە کەسێکە هەردەم بیری لەلای تێچوونەکانە، پێت دەڵێت: «بخۆ و بنۆشە.» بەڵام دڵی لەگەڵت نییە.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
ئەو پارووەی خواردووتە دەیڕشێنیتەوە و قسە شیرینەکانت بە با دەدەیت.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
قسە بۆ گێل مەکە، چونکە گاڵتەی بە دانایی قسەکانت دێت.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
سنوورە کۆنەکان مەگوازەوە، هەروەها مەچووە ناو کێڵگەی هەتیوان،
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
چونکە ئەوەی دەیانپارێزێت بە توانایە، ئەو بەرگری لە کێشەکەیان دەکات لە دژی تۆ.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
دڵت ئاراستەی فێربوون بکە و گوێشت بەرەو قسەی زانیاری.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ڕێگری لە تەمبێکردنی منداڵ مەکە، ئەگەر بە گۆچان لێی بدەیت نامرێت.
14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
تۆ بە گۆچان لێی بدەیت، گیانی لە مردن دەرباز دەبێت. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
ڕۆڵە، ئەگەر دڵت دانایە، منیش دڵم خۆش دەبێت.
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
ناخم شادمان دەبێت، کە لێوەکانت ڕاستییەکان دەڵێن.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
دڵت ئیرەیی بە گوناهباران نەبات، بەڵکو بە درێژایی ڕۆژ بە پەرۆش بە بۆ لەخواترسی.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
بێگومان دواڕۆژت دەبێت، ئومێدی تۆ نابڕێت.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
ڕۆڵە، تۆ گوێ بگرە و دانا بە، دڵت بەرەو ڕێگای ڕاستی ئاراستە بکە.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
لەوانە مەبە کە شەراب زۆر دەخۆنەوە، یان ئەوانەی گۆشت زۆر دەخۆن،
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
چونکە مەیخۆر و زۆر خۆر هەژار دەبن، ئەوەی زۆر بخەوێت پینەوپەڕۆ لەبەر دەکات.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
گوێ لە باوکت بگرە کە تۆی خستووەتەوە، دایکت کە پیر بوو گاڵتەی پێ مەکە.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
ڕاستی بکڕە و مەیفرۆشە، هەروەها دانایی و تەمبێکردن و تێگەیشتن.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
باوکی کەسی ڕاستودروست زۆر دڵخۆش دەبێت، ئەوەی کوڕێکی دانای ببێت پێی شادمان دەبێت.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
با دایک و باوکت شادمان بن، ئەوەی تۆی بووە دڵخۆش بێت.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
ڕۆڵە، دڵی خۆتم بدەرێ، با چاوەکانت لەسەر ڕێگاکانم بێت،
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
چونکە لەشفرۆش چاڵێکی قووڵە و ژنی داوێنپیس بیرێکی تەنگە.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
تەنانەت ئەویش وەک چەتە لە بۆسەدا دەبێت، ناپاک لەنێو خەڵک زۆر دەکات.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
واوەیلا بۆ کێیە؟ پەژارەیی بۆ کێیە؟ ناکۆکی بۆ کێیە؟ سکاڵاکردن بۆ کێیە؟ برینی بەخۆڕایی بۆ کێیە؟ چاو سووربوونەوە بۆ کێیە؟
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
بۆ ئەوانەی بە دیار شەرابەوە لەنگەر دەگرن، ئەوانەی شەرابی تێکەڵاو تاقی دەکەنەوە.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
تەماشای شەراب مەکە بە ڕەنگی سووری، کە لەناو جام پڕشنگی داوە، بە سووکی دەچێتە خوارەوە!
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
لە کۆتاییەکەی وەک مار دەتگەزێت و وەک توولەمار پێتەوەدەدات.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
چاوەکانت شتی نامۆ دەبینن و وڕێنەی سەیر و سەمەرە دەکەیت.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
وەک یەکێک دەبیت لەناو دڵی دەریا پاڵکەوتبێت، یان وەک یەکێک بەسەر دارئاڵای کەشتییەوە پاڵکەوتبێت.
35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
دەڵێی: «لێیان دام، ئازارم نەبوو! کوتامیان، نەمزانی! کەی بە هۆش خۆم دێمەوە، هەتا بەردەوام بم و بخۆمەوە؟»

< Ordspråksboken 23 >