< Ordspråksboken 23 >
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Kun istut aterialle hallitsijan seurassa, niin pidä tarkoin mielessä, kuka edessäsi on,
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
ja pane veitsi kurkullesi, jos olet kovin nälkäinen.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Älä himoitse hänen herkkujansa, sillä ne ovat petollisia ruokia.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Älä näe vaivaa rikastuaksesi, lakkaa käyttämästä ymmärrystäsi siihen.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Kun silmäsi siihen lentävät, on rikkaus mennyttä; sillä se saa siivet kuin kotka, joka lentää taivaalle.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Älä syö pahansuovan leipää äläkä himoitse hänen herkkujansa.
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
Sillä niinkuin hän mielessään laskee, niin hän menettelee: hän sanoo sinulle: "Syö ja juo", mutta hänen sydämensä ei ole sinun puolellasi.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Syömäsi palan sinä olet oksentava, ja suloiset sanasi sinä tuhlasit turhaan.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Älä puhu tyhmän kuullen, sillä hän katsoo ymmärtäväiset sanasi ylen.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Älä siirrä ikivanhaa rajaa äläkä mene orpojen pelloille.
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
Sillä heidän sukulunastajansa on väkevä, ja hän ajaa heidän asiansa sinua vastaan.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Tuo sydämesi kuritettavaksi ja korvasi taidon sanojen ääreen.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Älä kiellä poikaselta kuritusta, sillä jos lyöt häntä vitsalla, säästyy hän kuolemasta.
14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol )
Vitsalla sinä häntä lyöt, tuonelasta hänen sielunsa pelastat. (Sheol )
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Poikani, jos sinun sydämesi viisastuu, niin minunkin sydämeni iloitsee;
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
ja sisimpäni riemuitsee, jos sinun huulesi puhuvat sitä, mikä oikein on.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Älköön sydämesi kadehtiko jumalattomia, mutta kiivaile aina Jumalan pelon puolesta,
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
niin sinulla totisesti on tulevaisuus, ja toivosi ei mene turhaan.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Kuule, poikani, ja viisastu, ja ohjaa sydämesi oikealle tielle.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Älä oleskele viininjuomarien parissa äläkä lihansyömärien.
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Sillä juomari ja syömäri köyhtyy, ja unteluus puettaa ryysyihin.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Kuule isääsi, joka on sinut siittänyt, äläkä äitiäsi halveksi, kun hän on vanhennut.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Osta totuutta, älä myy, osta viisautta, kuria ja ymmärrystä.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
neen saa riemuita vanhurskaan isä; joka viisaan on siittänyt, sillä on ilo hänestä.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Olkoon sinun isälläsi ja äidilläsi ilo, sinun synnyttäjäsi riemuitkoon.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Anna sydämesi, poikani, minulle, ja olkoot minun tieni sinun silmissäsi mieluiset.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Sillä portto on syvä kuoppa, ja vieras vaimo on ahdas kaivo.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Vieläpä hän väijyy kuin rosvo, ja hän kartuttaa uskottomia ihmisten seassa.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Kenellä on voivotus, kenellä vaikerrus? Kenellä torat, kenellä valitus? Kenellä haavat ilman syytä? Kenellä sameat silmät?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Niillä, jotka viinin ääressä viipyvät, jotka tulevat makujuomaa maistelemaan.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Älä katsele viiniä, kuinka se punoittaa, kuinka se maljassa hohtaa ja helposti valahtaa alas.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Lopulta se puree kuin käärme ja pistää kuin myrkkylisko.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Silmäsi outoja näkevät, ja sydämesi haastelee sekavia.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Sinusta on kuin makaisit keskellä merta, on kuin maston huipussa makaisit.
35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
"Löivät minua, mutta ei koskenut minuun; pieksivät minua, mutta en tiennyt mitään. Milloinkahan herännen? Tahdonpa taas hakea tätä samaa."