Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Ne ènɔ kplɔ̃ ŋu be yeaɖu nu kple fia la, lé ŋku ɖe nu si wotsɔ ɖo akɔwò me la ŋu nyuie
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
eye tsɔ hɛ ɖo wò ve dzi ne ènye nutsuɖula.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Mègadzro eƒe nuɖuɖu kpeɖiwo o elabena nuɖuɖu ma nye beble.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Mègaku kutri vivivo, agbɔdzɔ ɖokuiwò be yeakpɔ hotsui o, dze nunya nàlé avu ɖokuiwò.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Kasia wò ŋku nabe yeato kesinɔnuwo dzi la, wo nu va yi xoxo elabena woato aʋala godoo eye woadzo adzo ayi ɖe dziƒo ʋĩi abe hɔ̃ ene.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Mègaɖu ŋutsu nuvela ƒe nuɖuɖu o, eye eƒe nuɖuɖu kpeɖiwo megadzro wò o,
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
elabena enye ame si le ga si wòagblẽ ɖe nua ɖaɖa ŋuti la ŋu bum. Egblɔ na wò be, “Ɖu nu, nàno nu” gake megblɔe tso eƒe dzi me o.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Àdzɔ nu sue si nèɖu la hã eye àtsɔ wò kafukafunya siwo nègblɔ la hã ada ahee.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Mègaƒo nu ɖe bometsila ƒe to me o, elabena ado vlo wò nunyanyawo.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Mègaɖe blemaliƒokpewo ɖa alo age ɖe tsyɔ̃eviwo ƒe agble me o
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
elabena ŋusẽtɔe nye wo ta ʋlila; eye awɔ avu kpli wò ɖe wo nu.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Tsɔ wò dzi ku ɖe nufiame ŋu eye wò towo natrɔ ɖe gɔmesese ŋu.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Mègagbe tohehe na ɖevi o, ne èƒoe kple ati la, mele kuku ge o.
Tsɔ ameƒoti he to nɛ eye àɖe eƒe luʋɔ tso ku me. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Vinye, ne wò dzi dze nunya la, ekema nye hã nye dzi akpɔ dzidzɔ
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
eye nye ememe ke atso aseye ne wò nuyiwo gblɔ nu si le dzɔdzɔe.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Mègana wò dzi naʋã ŋu nu vɔ̃ wɔlawo o, ke boŋ tsɔ dzo ɖe Yehowavɔvɔ̃ ŋu.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Vavã, mɔkpɔkpɔ le asiwò hena etsɔ si gbɔna eye wò mɔkpɔkpɔ mazu dzodzro o.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Vinye, ɖo tom ne nàdze nunya eye na wò dzi nanɔ mɔ dzɔdzɔetɔ dzi.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Mègade ha kple ame siwo nye waintsunolawo alo lã geɖe ɖulawo o.
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Elabena ahatsunolawo kple nutsuɖulawo la, ahee wodana eye alɔ̃ tsu dɔdɔ nana wonɔa awu vuvuwo me.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Ɖo to fofowò, ame si dzi wò eye mègado vlo dawò ne eku nyagã o.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Ƒle nyateƒe la eye mègadzrae o; ƒle nunya, amehehe kple gɔmesese.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Ame dzɔdzɔe fofo atso aseye geɖe eye ame si si vi nyanu le la akpɔ dzidzɔ le eŋu.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Dawò kple fofowò nekpɔ dzidzɔ eye nyɔnu si dzi wò la netso aseye!
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Vinye, tsɔ wò dzi nam eye wò ŋkuwo nenɔ nye mɔwo ŋu
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
elabena gbolo la, ʋe globoe wònye eye srɔ̃nyɔnu ahasitɔ la, vudo xaxɛ wònye.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Ede xa ɖi abe adzodala ene eye wòdzia ŋutsu ahasitɔwo ƒe xexlẽme ɖe edzi.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Ame kae le hũu ɖem? Ame kae le veve sem? Ame kae le nu xam? Ame kae le eƒe nuteɖeamedziwo gblɔm? Ame kae xɔ abi yakatsyɔ? Ame ka ƒe ŋkue biã abe ʋu ene?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Ame siwo tsia wainze te la tɔe, ame siwo yina ɖaɖɔa wain si wotɔtɔ kpɔ la tɔe.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Mègaɖɔ wain kpɔ ne ebiã dzẽe, ne ele fu tsɔm le kplu me, ne eto vetome heɖiɖi ɖe dɔ me o!
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Le nuwuwu la, eɖua ame abe da ene eye wònyɔa aɖi abe ƒli ene.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Wò ŋkuwo akpɔ nu tutɔ manyatalenuwo eye wò susu anɔ nu baɖabaɖawo susum.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Ànɔ abe ame si mlɔ atsiaƒu gbana dzi alo ame si mlɔ abala dzi ene.
35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
Àgblɔ be, “Woxlã nu ɖem gake nyemexɔ abi o! Woƒom gake mevem o! Ɣe ka ɣi gɔ̃ manyɔ ne magadi ahayomemɔ?”
