Ordspråksboken 22

1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

Engari te ingoa pai e whiriwhiria rawatia i nga taonga nui, me te manakohanga aroha i te hiriwa, i te koura.

2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

Ka tutataki te tangata taonga raua ko te rawakore; ko Ihowa te kaihanga o ratou katoa.

3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

Ko te tangata tupato, ka kitea atu e ia te he, ka huna i a ia; ko nga kuware, haere tonu atu, mamae tonu atu.

4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

Ko te hua o te mahaki, a ko te wehi ki a Ihowa, he taonga, he honore, he ora.

5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

He tataramoa, he mahanga kei te ara o te whanoke; ko te tangata ia e tiaki ana i tona wairua, ka matara atu i ena.

6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

Whakatupuria ake te tamaiti i te ara e haere ai ia, a, ka kaumatua, e kore e mahue i a ia.

7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

E whakatakoto tikanga ana te tangata taonga mo nga rawakore; a, ko te tangata i te nama, hei pononga ia ma te tangata nana i whakatarewa mai.

8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

Ko te kairui o te kino, ka kokoti i te he: a ka kahore noa iho te patu o tona riri.

9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

Ko te kanohi ohaoha, ka manaakitia tera; e hoatu ana hoki e ia tetahi wahi o tana taro ma te rawakore.

10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

Peia atu te tangata whakahi, a ka riro te ngangare; ka mutu ano hoki te totohe me te whakahawea.

11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

Ko te tangata e matenui ana ki te ngakau ma, ko te kingi he hoa mona, mo te ahuareka o ona ngutu.

12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

Ma nga kanohi o Ihowa e tiaki te tangata whai matauranga, e whakataka ana hoki e ia nga kupu a te tangata kopeka.

13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

E mea ana te mangere, He raiona kei waho: ka whakamatea ahau ki nga huarahi.

14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

He poka hohonu te mangai o nga wahine ke: ka taka ki roto ta Ihowa tangata e whakarihariha ai.

15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

Paihere rawa te wairangi ki roto ki te ngakau o te tamaiti; otiia ma te rakau o te whiu e pei kia matara atu i a ia.

16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.

Ko te tangata e tukino ana i te rawakore kia maha atu ai he taonga mana, me te tangata hoki e hoatu mea ana ki te tangata taonga, ka tutuki raua ki te muhore kau.

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

Anga mai tou taringa, whakarongo mai hoki ki nga kupu a te hunga whakaaro nui, kia tahuri mai hoki tou ngakau ki toku matauranga.

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

He mea ahareka hoki, mehemea ka puritia e koe i roto i tou kopu, ki te u ngatahi raua ki runga ki ou ngutu;

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

Kia okioki ai koe ki a Ihowa, koia i whakakitea ai e ahau aua mea ki a koe i tenei ra, ki a koe na ano.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

He teka ianei hira rawa nga mea kua tuhituhia atu nei e ahau ki a koe, he kupu ako, he kupu mohio;

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

Kia mohio ai koe ki te tuturutanga o nga kupu o te pono, kia whakahokia ai e koe he kupu pono ki te hunga e ngare ana i a koe?

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

Kaua e pahuatia te rawakore, no te mea he rawakore ia, kaua hoki e whakatupuria kinotia te tangata iti i te kuwaha:

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

No te mea ka tohea e Ihowa ta ratou tohe, ka pahuatia ano hoki e ia te wairua o te hunga e pahua ana i a ratou.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

Kaua e whakahoa ki te tangata pukuriri; kei haere tahi hoki koe i te tangata aritarita;

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

Kei akona e koe ona ara, a ka riro i a koe he mahanga mo tou wairua.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

Kei uru koe ki roto ki te hunga papaki ringa, ki nga kaiwhakakapi turanga ranei mo te moni tarewa:

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

Ki te kahore au mea hei utu, hei aha i tangohia ai e ia tou moenga i raro i a koe?

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

Kaua e whakanekehia atu te rohe tawhito i whakatakotoria e ou matua.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.

Kei te kite ranei koe i tetahi tangata e uaua ana ki tana mahi? ka tu ia ki te aroaro o nga kingi; e kore ia e tu ki te aroaro o nga ware.