< Ordspråksboken 22 >
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Laba slava der vairāk, nekā liela bagātība; mīlestība pie ļaudīm labāka, nekā sudrabs un zelts.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Bagāts sastopas ar nabagu; Tas Kungs viņus visus radījis.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Gudrais paredz nelaimi un paglābjas; bet neprāta ļaudis skrien vien un dabū ciest.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Pazemības, proti Dieva bijības alga ir bagātība un gods un dzīvība.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Ērkšķi un valgi ir netiklam ceļā; kas savu dvēseli sargā, paliks tālu no tiem.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Māci bērnam viņa ceļu, tad viņš, arī vecs palicis, no tā neatkāpsies.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Bagātais valda pār nabagiem, un kas aizņēmās, ir aizdevēja kalps.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Kas netaisnību sēj, tas bēdas pļaus un ies bojā caur savas blēdības rīksti.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Žēlīga acs taps svētīta; jo viņa no savas maizes dod nabagam.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Izdzen garzobi, tad aizies ķilda, un riešana mitēsies un kauns.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Kam šķīsta sirds un mute mīlīga, tam ķēniņš ir par draugu.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Tā Kunga acis pasargā, kam atzīšana; bet nelieša vārdus viņš izdeldē.
13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»
Slinkais saka: „Lauva ir ārā; ielas vidū mani saplosīs!“
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Maukas mute ir dziļa bedre; ko Tas Kungs ienīst, tas krīt tur iekšā.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Blēņas līp bērna sirdī; bet pārmācības rīkste tās izdzen tālu.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.
Kas no nabaga plēš, savu mantu vairot, tas to atkal dos bagātam līdz pat trūcībai.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Griez savu ausi un klausies gudro vārdu un loki savu sirdi pie manas atzīšanas.
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
Jo tas būs jaukums, ja tu tos sirdī pasargāsi un tos visnotaļ stādīsi uz savām lūpām.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Lai tava cerība stāv uz To Kungu. Šodien es tevi mācu, tiešām tevi!
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Vai tev jau sen to neesmu rakstījis ar padomiem un mācībām,
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
Ka tev rādītu taisnus un patiesīgus vārdus, atbildēt patiesības vārdus tiem, kas tevi sūta.
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Neaplaupi nabagu, tādēļ ka tas nabags, un nenospaidi sērdieni tiesas priekšā;
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
Jo Tas Kungs iztiesās viņu tiesu un laupīs dvēseli tiem, kas tos laupa.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Netinies ar bargu, un nesameties ar to, kam ātras dusmas,
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
Ka tu nemācies viņa tekas un nesavaldzini savu dvēseli.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Neturies pie tiem, kas ar roku apsolās un par parādu galvo;
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
Kad tev nebūs ko maksāt, tad noņems tavu gultu apakš tevis.
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Neatcel vecās robežas, ko tavi tēvi likuši.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.
Ja tu vīru redzi, kas tikuši(prasmīgi) savu darbu dara, tas stāvēs ķēniņu priekšā, un nestāvēs šādu tādu ļaužu priekšā.