Ordspråksboken 22

1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

Kom ac fin sule inmasrlon elah wo ac mwe kasrup, sulela elah wo.

2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

Oasr ma se mwet kasrup ac mwet sukasrup oana sie kac: elos kewa orekla sin LEUM GOD.

3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

Ke pacl se mwe lokoalok tuku, mwet etu elos ac fahsr liki; a sie mwet wangin nunak la ac fahsryang nu kac, na toko el auli.

4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

Akfulatye LEUM GOD ac inse pusisel, na kom ac fah kasrup, sunakinyuk, ac loes moul lom.

5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

Kom fin lungse moul lom, na fahsr liki mwe kwasrip ma srumasrla mwet koluk ke inkanek lalos.

6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

Luti nu sin sie tulik inkanek fal elan fahsr kac, na ke el matula el fah tia fahsr liki.

7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

Mwet sukasrup elos mwet kulansap lun mwet kasrup. Ouinge, kom fin ngisre mani sin sie mwet, na kom mwet kulansap lun mwet sac.

8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

Kutena mwet su taknelik fita lun orekma koluk ac fah kosrani ongoiya, na kasrkusrak upa lalos ac safla.

9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

Kom in kulang ac kasru mwet sukasrup ke mwe mongo nom, na ac fah akinsewowoyeyuk kom.

10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

Sisla mwet se ma inse fulat, na ac fah wanginla akukuin, amei, ac akkolukye sie sin sie.

11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

El su lungse inse nasnas ac kaskas kulang, tokosra el ac mwet kawuk lal.

12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

LEUM GOD El akkeye mwet orekma pwaye, a El tia akkeye kas kikiap lun mwet kutasrik.

13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

Sie mwet alsrangesr el mutana in lohm sel; el mu el fin tufoki soko lion ac sruokilya.

14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

Kas lun sie mutan koluk oana sie luf na loal. Elos su akkasrkusrakye LEUM GOD fah putatyang nu loac.

15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

Tulik srisrik uh ac nuna oru ma lalfon ke elos srik, tuh kaiyuk wo uh ac lotelos in oru ma fal.

16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.

Kom fin sang mwe kite nu sin mwet kasrup, ku akkeokye mwet sukasrup in akyokye ma laesla lom, kom ac sifacna oru tuh kom in sukasrup.

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

Porongo, ac nga fah luti nu sum kas lun mwet lalmwetmet. Lotela mwe luti lalos,

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

ac kom ac fah insewowo kom fin esam ac kaliya.

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

Nga lungse kom in filiya lulalfongi lom in LEUM GOD; pa oru nga akola in fahkak ma inge nu sum misenge.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

Nga simusla tari kas lalmwetmet tolngoul nu sum. Oasr kas in etauk ac kas in kasru

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

su ac fah luti nu sum kalmen ma suwohs ac pwaye. Na pacl se ac supweyukla kom in konauk, kom ac foloko use top suwohs.

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

Nimet pisre ma lun mwet sukasrup ke sripenna kom ku lukelos. Nimet orek kutasrik nu selos su wangin kasreyalos in acn in nununku.

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

LEUM GOD El ac fah aululos sramsram, ac El ac fah kalyaelos su akkeokye mwet sukasrup ingan.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

Nimet asruoki nu sin mwet mongsa,

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

sahp kom ac lotela ouiya lalos ac kofla ekulla tok.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

Nimet wulela in fosrngakin soemoul lun kutena mwet.

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

Kom fin kofla in akfalyela, elos ac eisla ma lom nukewa, finne mwe oan kiom.

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

Nimet mokle akilenyen sie masrol matu ma oakwuki sin mwet matu lom somla.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.

Kom fin konauk sie mwet pah ac wo ke orekma, el ac fal in orekma nu sin tokosra, ac tia nu sin mwet pilasr.