Ordspråksboken 22

1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

Vahe'mo'ma knare kagi'ma kami'zamo'a, rama'a fenoma ante'zana agatere'ne. Hagi vahe'mo'ma kagri'ma kavesigante zamo'a, goline silvanena agatere'ne.

2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

Feno vahe'ene amunte omane vahe'enena, Ra Anumzamo ana tarega vahera tro huzanantege'ne mani'na'e.

3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

Antahi ankere antahi'zane vahe'mo'a, hazenke zama ne-esigeno'a negeno maniganesigeno agateregahianagi, knare antahizama omane vahe'mo'a, hazenkema fore'ma nehanigeno'a, negeno vuno ana hazenkezana erino knazampina manigahie.

4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

Agra'a avufga anteramino nemanino, Ra Anumzamofonku'ma koro hunteno, agorga'ama mani'zamo'a, rama'a fenoza nentesankeno kagia husga nehanagenka, za'za kna manigahane.

5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

Akrahe krahe avu'ava ene vahe'ma nevaza kampina, ave'ave zane vahe'ma azeri kukone me'ne. Hianagi iza'o agra'ama kegavama himo'a afete nemanie.

6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

Mofavreka'a knare kante'ma vu'za rempi humigeno knare kante nevuno, rama hanuno'a, ana avu'avara atreno rukrehe osino.

7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

Feno vahe'mo'za zamunte omne vahera, kegava hunezamantaze. Hagi zagoma nofi'ma nehaza vahe'mo'za zago'ama nofi'ma haza ne'mofo kazokazo eri'za vahe nemanize.

8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

Kefozama krinenimo'a, henka ne'zama'a hazenke'za kafigahie. Hagi vahe'ma zamazeri havizama nehia himamu'amo'a, vagaregahie.

9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

Iza'o zamunte'ma omane naga'ma muse zampinti'ma ne'zama zamisia vahera, Ra Anumzamo'a asomu huzamantegahie.

10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

Kehu haviza hu vahera zamahe anati atrenkeno, vahe'ma huhavizama hu'zane, ha'ma hu'zane, fragema hu'zana vagareno.

11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

Agu'amo'ma agru nehanigeno, fru kema huzanku avenesisimo'a, kini ne'mofo rone'a manigahie.

12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

Ra Anumzamo'a antahi'zama erizante avu'a anteno kegava nehianagi, hazenke vahe'mofo kea erinetre.

13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

Feru vahe'mo'a amanage nehie, megi'a laioni mani'neankino, vanuana nahe frigahie huno nehie.

14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

Savri a'mofo agipinti'ma ne-ea kemo'a, muri kankna hu'ne, izano Ra Anumzamo'ma arimpa hentesimo'a, ana muri kampi tamigahie.

15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

Mofavremofo agu'afina negi'nagi avu'avazamo avitegahianagi, kanoma amino azeri fatgoma hu'zamo ana avu'ava zampintira azeri arukrahe hugahie.

16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.

Fenozami mago'ane eri rama'a hunaku'ma zamunte omane vahe kna zamiza zamazeri haviza nehaza vahe'ene, feno vahe'ma musezama nezamiza vahe'mokizmia, zamuntera omanegahie.

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

Knare antahi'zane vahe'mofo kere kagesa antenka antahise nehunka, nagrama rempima hugamisuaza huo.

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

Na'ankure anankemo'a knare hu'neankinka kagu'afi erintenankeno ana kemo'a, kagitera me'ne'na kea hutere hugahane.

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

Nagra menina rempi hunegamugu, nentahinka Ra Anumzamofonte kagranena kamentinti huo.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

Nagra 30'a knare kegaga krentegantenofina, kavumro kene, antahiza eri zamofo naneke kregaminoankinka,

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

ama ana kereti tamage kea rempi hunka antahinenka, iza'o tamage kegu'ma hugantenigenka e'nesamofona fatgo'are kenona ome asamigahane.

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

Zamunte omane vahe'mokizmi zana ohanareho, na'ankure zamagra zamunte omane vahe mani'naze. Hagi zamunte omanesige'zama atupama hu'nesaza vahera, keagarera zamavarenteta zamazeri havizana osiho.

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

Na'ankure Ra Anumzamo'a, zamunte omane vahera zamahokeno zamazeri havizama hanaza vahe'mokizmia, zamazeri haviza hugahie.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

Arimpa hevava vahera rone huonto, ame huno rimpahe vahe'enena tagro oto,

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

ru ana vahe zamavu'zamava enerisankeno, kukomo kazeriankna huno kagu'a kazeri haviza hugahie.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

Mago vahera huvempa hunka mago'za hugantegahue osuo. Hagi ru vahe'mo'ma nofi'ma hu'nesigenka, ana nofi'ma hu'nea zana nagra vakanentegahue hunka osuo.

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

Anama nofi'ma hu'nesaza zama apa osesanke'za miko zanka'ane, tafe'ma masinkama nemasesana zanena eri vagaregahaze.

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

Tamagehe'mo'za ko'ma re'nenaza kanagi kana, akasi kantutretma rumofo mopa eri havia osiho.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.

Eri'zama eri antahi'zama eri'nea ne'mofo eri'zana negano? Agra kini vahe'mokizmi eri'za vahe nemanino, agi omane vahe'mofo eri'za vahera omanigahie.