Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Rĩĩtwa rĩega nĩrĩakwĩrirĩrio gũkĩra ũtonga mũnene; gũtĩĩka nĩ kwega gũkĩra betha kana thahabu.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Andũ arĩa atongu na arĩa athĩĩni harĩ ũndũ ũmwe ũmanyiitithanĩtie; Jehova nĩwe Mũmbi wao othe.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Mũndũ mũbaarĩrĩri onaga ũgwati akehitha, no arĩa matarĩ ũũgĩ mathiiaga o na mbere nao magatoonya thĩĩna-inĩ.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Kwĩnyiihia na gwĩtigĩra Jehova kũrehaga ũtonga, na gĩtĩĩo, na muoyo.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Njĩra cia andũ arĩa aaganu irĩ mĩigua na mĩtego, no ũrĩa ũgitagĩra ngoro yake aikaraga kũraya nacio.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Menyeria mwana njĩra ĩrĩa agĩrĩirwo nĩkũgera, na ndarĩ hĩndĩ akaamiuma o na aakũra.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Andũ arĩa atongu nĩ mathaga arĩa athĩĩni, na ũrĩa ũkombaga nĩ ndungata ya mũmũkoomberi.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Mũndũ ũrĩa ũhaandaga waganu agethaga thĩĩna, naruo rũthanju rwa marakara make nĩrũkanangwo.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Mũndũ mũtaana we mwene nĩakarathimwo, tondũ nĩagayagĩra arĩa athĩĩni irio ciake.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Ingata mũnyũrũrania, nayo ngũĩ nĩĩgũkweherera; inegene na irumi o nacio nĩcigũthira.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Mũndũ ũrĩa wendaga ngoro theru na akaaragia maũndũ ma ũtugi, mũthamaki nĩagatuĩka mũrata wake.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Maitho ma Jehova nĩmamenyagĩrĩra ũmenyo, no nĩathaahagia ciugo cia ũrĩa ũtarĩ mwĩhokeku.
13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»
Kĩgũũta kiugaga, “Nja kũrĩ na mũrũũthi!” Kana gĩkoiga atĩrĩ, “Nĩngũũragĩrwo njĩra-inĩ!”
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Kanua ka mũtumia mũtharia nĩ irima iriku, nake ũrĩa werekeirio mangʼũrĩ ma Jehova agũũaga thĩinĩ wa rĩo.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Ngoro ya mwana yohanĩtio na ũrimũ, no rũthanju rwa kũmũherithia nĩrũkaũingata kũraya nake.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.
Mũndũ ũrĩa ũhinyagĩrĩria arĩa athĩĩni nĩguo eyongerere ũtonga, na ũrĩa ũheaga itonga iheo, eerĩ nĩmagathĩĩna.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Tega matũ, na ũthikĩrĩrie mĩario ya andũ arĩa oogĩ; nyiita na ngoro yaku maũndũ marĩa ngũrutana,
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
tondũ nĩ ũndũ mwega hĩndĩ ĩrĩa ũkũmaiga ngoro-inĩ yaku, na ũkoragwo namo mothe mĩromo-inĩ yaku.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Ndaakũmenyithia mo nĩgeetha mwĩhoko waku ũkoragwo harĩ Jehova, wee nĩwe ngũruta maũndũ macio ũmũthĩ, ĩĩ wee nĩwe ngũruta.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Githĩ ndikwandĩkĩire thimo mĩrongo ĩtatũ, thimo cia ũtaarani na ũmenyo,
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
ngakũruta ciugo cia ma na cia kwĩhokeka, nĩgeetha ũkaahota kũhe ũrĩa ũgũtũmĩte macookio mega?
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Ndũkanatunye arĩa athĩĩni indo ciao tondũ wa ũthĩĩni wao, na ndũkanahinyĩrĩrie arĩa abatari ciira-inĩ,
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
nĩgũkorwo Jehova nĩakamaciirĩrĩra, na nĩagatunya arĩa mamatunyaga indo ciao.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Ndũkanagĩe ũrata na mũndũ ũrĩa ũrĩ marakara mahiũ, ndũkanagĩe thiritũ na mũndũ ũrĩa ũhiũhaga kũrakara,
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
tondũ wahota kwĩruta mĩthiĩre yake, na ũnyiitwo nĩ mũtego.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Ndũgatuĩke mũndũ wa kũiga kĩndũ gĩa kũrũgamĩrĩra thiirĩ, kana ũtuĩke wee nĩwe wa kũrũgamagĩrĩra mathiirĩ ma andũ angĩ;
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
ũngĩkaaga kĩndũ gĩa kũrĩha nakĩo-rĩ, ũgaatunywo ũrĩrĩ waku o ũũkomeire.
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Ndũkaneherie ihiga rĩa tene rĩa mũhaka rĩrĩa rĩahaandirwo nĩ maithe manyu ma tene.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.
Nĩwonaga mũndũ mũũgĩ na wĩra wake? Ũcio agatungata o na mbere ya athamaki; ndagatungata mbere ya andũ matooĩkaine.
