Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Nying maber oloyo bedo gi mwandu mathoth; bedo gi pwoch ber moloyo fedha gi dhahabu.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Onge pogruok e kind jamoko kod jachan: Nikech Jehova Nyasaye e Jachwechgi duto.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Ngʼat mariek neno masira kabiro kendo opondo, to ngʼat mofuwo dhiyo adhiya nyime ma ohinyre.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Bolruok kod luoro Jehova Nyasaye kelo mwandu gi luor kod dak amingʼa.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Yore joma timo richo opongʼ gi kudho kod obadho; to ngʼat morito chunye obedo mabor kodgi.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Puonj nyathi e yo monego odhiye, to ka obedo maduongʼ to ok obi baro oa kuome.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Jochan gin wasumb jo-mwandu, to ngʼat moholo gimoro bedo misumba ngʼat mohole.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Ngʼatno mochwowo timbe richo kayo thagruok, to ludhe mar mirima ibiro ketho.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Ngʼat mangʼwon noyud gweth, nimar opogo chiembe kod jochan.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Riemb ngʼat ma jaro ji, to lweny bende aa, dhawo kod kinyruok rumo.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Ngʼat ma chunye ler kendo ma wuoyo gi ngʼwono biro bedo osiep ruoth.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Wangʼ Jehova Nyasaye rito ngʼeyo; to orundo weche mag jogo ma ok jo-adiera.
13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»
Jasamuoyo wacho niya, “Sibuor ni oko!” Kata, “Ibiro nega e yore mag dala!”
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Dho dhako ma jachode en bur matut; ngʼatno manie bwo mirimb Jehova Nyasaye biro lingʼore e iye.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Fuwo otwere e chuny nyathi, to ludh kum biro riembe mabor kode.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.
Ngʼat mathiro jochan mondo mwandune omedre kod ngʼat machiwo mich ne jomoko biro bedo jochan.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Chik iti kendo iwinj weche mag jomariek; ket chunyi ne gima apuonjo,
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
nimar en mor ka ikanogi ei chunyi kendo bed kodgi moikore e dhogi.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Mondo omi ibed gi geno kuom Jehova Nyasaye; apuonji tinendeni, in bende.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Donge asendikoni weche mowachi piero adek, weche mag puonj kod ngʼeyo,
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
mapuonjou adiera gi weche migeno, mondo ichiw dwoko mowinjore ne ngʼat mane oori?
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Kik ima jachan nikech gin jochan kendo kik ihiny joma ochando man-gi dwaro e kar bura,
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
nimar Jehova Nyasaye biro chwako buchgi, kendo tieko ngima joma tieko ngimagi.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Kik imak osiep gi ngʼat ma iye wangʼ piyo; kik iriwri bende gi ngʼatno makecho piyo,
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
dipo nono ka ipuonjori yorene, ma iwuon idonj e obadho.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Kik ibed ngʼatno matimo singruok kata machungʼ ne ngʼato e gope;
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
ka ionge gi yo kaka dichul, nono to wuon gowino nyalo kawo kitandani.
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Kik igol kidi mar kiewo machon mane oket gi kweregi.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.
Bende ineno ngʼat molony e tije? Obiro tiyo ne ruodhi, ok onyal tiyo ne ji ma ok ongʼere.
