Ordspråksboken 21
1 Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
As departyngis of watris, so the herte of the kyng is in the power of the Lord; whidur euer he wole, he schal bowe it.
2 Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
Ech weye of a man semeth riytful to hym silf; but the Lord peisith the hertis.
3 Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
To do merci and doom plesith more the Lord, than sacrifices doen.
4 Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
Enhaunsyng of iyen is alargyng of the herte; the lanterne of wickid men is synne.
5 Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
The thouytis of a stronge man ben euere in abundaunce; but ech slow man is euere in nedynesse.
6 De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
He that gaderith tresours bi the tunge of a leesing, is veyne, and with outen herte; and he schal be hurtlid to the snaris of deth.
7 De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
The raueyns of vnpitouse men schulen drawe hem doun; for thei nolden do doom.
8 En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
The weiward weie of a man is alien fro God; but the werk of hym that is cleene, is riytful.
9 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
It is betere to sitte in the corner of an hous with oute roof, than with a womman ful of chydyng, and in a comyn hous.
10 Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
The soule of an vnpitouse man desirith yuel; he schal not haue merci on his neiybore.
11 Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
Whanne a man ful of pestilence is punyschid, a litil man of wit schal be the wisere; and if he sueth a wijs man, he schal take kunnyng.
12 Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
A iust man of the hous of a wickid man thenkith, to withdrawe wickid men fro yuel.
13 Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
He that stoppith his eere at the cry of a pore man, schal crye also, and schal not be herd.
14 En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
A yift hid quenchith chidyngis; and a yift in bosum quenchith the moost indignacioun.
15 Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
It is ioye to a iust man to make doom; and it is drede to hem that worchen wickidnesse.
16 Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
A man that errith fro the weie of doctryn, schal dwelle in the cumpany of giauntis.
17 Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
He that loueth metis, schal be in nedynesse; he that loueth wiyn and fatte thingis, schal not be maad riche.
18 Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
An vnpitouse man schal be youun for a iust man; and a wickid man schal be youun for a riytful man.
19 Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
It is betere to dwelle in a desert lond, than with a womman ful of chidyng, and wrathful.
20 Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
Desirable tresoure and oile is in the dwelling places of a iust man; and an vnprudent man schal distrie it.
21 Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
He that sueth riytfulnesse and mercy, schal fynde lijf and glorie.
22 En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
A wijs man stiede `in to the citee of stronge men, and distriede the strengthe of trist therof.
23 Den som bevarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
He that kepith his mouth and his tunge, kepith his soule from angwischis.
24 Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
A proude man and boosteere is clepid a fool, that worchith pride in ire.
25 Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
Desiris sleen a slow man; for hise hondis nolden worche ony thing.
26 Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
Al dai he coueitith and desirith; but he that is a iust man, schal yyue, and schal not ceesse.
27 De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
The offringis of wickid men, that ben offrid of greet trespas, ben abhomynable.
28 Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
A fals witnesse schal perische; a man obedient schal speke victorie.
29 En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
A wickid man makith sad his cheer vnschamefastli; but he that is riytful, amendith his weie.
30 Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
No wisdom is, no prudence is, no counsel is ayens the Lord.
31 Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
An hors is maad redi to the dai of batel; but the Lord schal yyue helthe.
