< Ordspråksboken 20 >

1 En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
Il vino [è] schernitore, e la cervogia [è] tumultuante; E chiunque ne è vago non è savio.
2 Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
Il terrore del re [è] come il ruggito del leoncello; Chi lo provoca ad indegnazione pecca [contro a] sè stesso.
3 Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
[Egli è] gloria all'uomo di rimanersi di contesa; Ma chiunque è stolto si fa schernire.
4 När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
Il pigro non ara per cagion del freddo; [E poi] nella ricolta va accattando, e [non trova] nulla.
5 Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
Il consiglio nel cuor dell'uomo [è] un'acqua profonda; E l'uomo intendente l'attignerà.
6 Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
Il più degli uomini predicano ciascuno la sua benignità; Ma chi troverà un uomo verace?
7 Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
I figliuoli del giusto, che cammina nella sua integrità, [Saranno] beati dopo di lui.
8 En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
Il re, sedendo sopra il trono del giudicio, Dissipa ogni male con gli occhi suoi.
9 Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
Chi può dire: Io ho purgato il mio cuore, Io son netto del mio peccato?
10 Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
Doppio peso, e doppio staio, [Sono] amendue cosa abbominevole al Signore.
11 Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
Fin da fanciullo [l'uomo] è riconosciuto da' suoi atti, Se egli [sarà] puro, e se le sue opere [saranno] diritte.
12 Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
Il Signore ha fatte amendue queste cose: E l'orecchio che ode, e l'occhio che vede.
13 Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
Non amare il sonno, che tu non impoverisca; Tieni gli occhi aperti, [e] sarai saziato di pane.
14 »Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
Chi compera dice: [Egli è] cattivo, [egli è] cattivo; Ma quando se n'è andato, allora si vanta.
15 Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
Vi è dell'oro, e delle perle assai; Ma le labbra di scienza [sono] un vaso prezioso.
16 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
Prendi pure il vestimento di chi ha fatta sicurtà per lo strano; Prendi pegno da lui per gli stranieri.
17 Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
Il pane acquistato con frode è soave all'uomo; Ma poi la sua bocca si trova piena di ghiaia.
18 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
I disegni son renduti stabili con consiglio; Fa' dunque la guerra con prudenti deliberazioni.
19 Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
Chi va sparlando palesa il segreto: Non rimescolarti adunque con chi è allettante di labbra.
20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
La lampana di chi maledice suo padre, o sua madre, Sarà spenta nelle più oscure tenebre.
21 Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
L'eredità acquistata di subito da principio Non sarà benedetta alla fine.
22 Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
Non dire: Io renderò il male; Aspetta il Signore, ed egli ti salverà.
23 Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
Doppio peso [è] cosa abbominevole al Signore; E le bilance fallaci non [sono] buone.
24 Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
I passi dell'uomo [sono] dal Signore; E come intenderà l'uomo la sua via?
25 Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
Dire inconsideratamente: [Questa è] cosa sacra; E riflettere dopo aver fatti i voti, è un laccio all'uomo.
26 En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
Il re savio dissipa gli empi, E rimena la ruota sopra loro.
27 Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
L'anima dell'uomo [è] una lampana del Signore, Che investiga tutti i segreti nascondimenti del ventre.
28 Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
Benignità e verità guardano il re; Ed egli ferma il suo trono per benignità.
29 De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
La forza de' giovani [è] la lor gloria; E l'onor de' vecchi [è] la canutezza.
30 Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
I lividori delle battiture, e le percosse che penetrano addentro nel ventre [Sono] una lisciatura nel malvagio.

< Ordspråksboken 20 >