Ordspråksboken 20
1 En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
Twòp bweson fè ou pase moun nan betiz. Twòp gwòg fè ou pete kabouyay, fè lòbèy. Lè ou sou, ou aji tankou moun fou.
2 Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
Lè yon wa ankòlè, se tankou yon lyon k'ap gwonde. Moun ki mete l' ankòlè a, se pwòp tèt li l'ap fè mal.
3 Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
Se bèl bagay lè yon moun evite diskisyon. Moun san konprann toujou ap chache kont.
4 När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
Parese pa pare tè li lè pou l' te pare l', li di fè twò frèt. Lè rekòt rive, li pa jwenn anyen nan jaden l'.
5 Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
Lide yon nonm gen nan tèt li, se tankou dlo nan yon pi byen fon. Men, yon moun lespri ka rale yo mete deyò.
6 Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
Anpil moun ap mache di jan yo se moun serye. Men, ou pa fasil jwenn yon moun ou ka fè konfyans.
7 Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
Lè yon papa se moun serye, li fè sa ki dwat. Sa bon nèt pou pitit li yo.
8 En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
Lè yon wa chita sou fòtèy li, l'ap rann jistis, li wè sa ki mal ak sa ki byen.
9 Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
Ki moun ki ka di: mwen lave konsyans mwen, mwen wete tout peche ki te sou li?
10 Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
Seyè a pa ka sipòte moun k'ap sèvi ak de pwa de mezi.
11 Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
Yon timoun moutre ou sa l'ap soti nan sa l'ap fè. Ou ka di si l'ap serye, si l'ap bon.
12 Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
Se Seyè a ki ban nou je pou nou ka wè, se li menm ki ban nou zòrèy pou nou ka tande.
13 Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
Pa renmen dòmi twòp pou ou pa vin pòv. Souke kò ou. W'a jwenn kont manje pou ou manje.
14 »Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
Lè moun ap machande, machandiz pa janm bon. Fini yo fin achte, y'ap mache di jan yo fè yon bon zafè.
15 Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
Lè yon moun ki gen konprann ap pale sa gen plis valè pase kantite lò ak pyè ki koute chè.
16 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
Si yon moun sòt jouk pou li asepte bay pawòl li pou dèt yon etranje, se pou yo pran ata rad ki sou li jouk lòt la peye.
17 Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
Lajan ou fè nan move kondisyon ka dous lè ou fèk genyen l'. Men, apre sa, se tankou ti wòch anba dan.
18 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
Pran konsèy, tou sa ou gen lide fè ap mache byen. Pa kouri fè lagè san ou pa konnen sa w'ap fè.
19 Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
Bouch alèlè pa kenbe sekrè. Pa mele ak moun ki pale twòp.
20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
Moun ki bay manman l' ak papa l' madichon p'ap viv lontan.
21 Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
Richès ou ranmase fasil fasil p'ap janm vin yon benediksyon pou ou.
22 Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
Pa janm di se ou ki pou vanje tèt ou. Mete konfyans ou nan Seyè a, l'a delivre ou.
23 Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
Seyè a pa ka sipòte moun k'ap sèvi ak de pwa de mezi. Sa pa bon pou ou sèvi ak move balans.
24 Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
Se Seyè a ki louvri chemen devan nou. Ki jan lèzòm ka rive konprann lavi?
25 Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
Pa prese fè Bondye pwomès. Ou ka règrèt sa pita.
26 En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
Yon wa ki gen bon konprann ap rive dekouvri tout mechan yo. L'ap san pitye lè l'ap pini yo.
27 Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
Se Seyè a ki ban nou konsyans nou. Se tankou yon lanp k'ap klere pou fè nou wè tou sa n'ap fè.
28 Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
Yon wa ap rete wa si li se nèg serye, si li toujou kenbe pawòl li. L'ap toujou wa si li pa nan patipri.
29 De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
Se kouraj ki fè valè yon jenn gason. Men, pou granmoun, se cheve blan l' yo ki fè valè l'.
30 Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
Move esperyans ka fè nou chanje. Malè ka fè nou vin gen bon santiman.
