Ordspråksboken 20
1 En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
Der Wein macht lose Leute und stark Getränk macht wild; wer dazu Lust hat, wird nimmer weise.
2 Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
Das Schrecken des Königs ist wie das Brüllen eines jungen Löwen; wer ihn erzürnet, der sündiget wider sein Leben.
3 Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
Es ist dem Mann eine Ehre, vom Hader bleiben; aber die gerne hadern, sind allzumal Narren.
4 När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
Um der Kälte willen will der Faule nicht pflügen; so muß er in der Ernte betteln und nichts kriegen.
5 Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
Der Rat im Herzen eines Mannes ist wie tiefe Wasser; aber ein Verständiger kann's merken, was er meinet.
6 Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
Viele Menschen werden fromm gerühmet; aber wer will finden einen, der rechtschaffen fromm sei?
7 Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
Ein Gerechter, der in seiner Frömmigkeit wandelt, des Kindern wird's wohlgehen nach ihm.
8 En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
Ein König, der auf dem Stuhl sitzt zu richten, zerstreuet alles Arge mit seinen Augen.
9 Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
Wer kann sagen: Ich bin rein in meinem Herzen und lauter von meiner Sünde?
10 Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
Mancherlei Gewicht und Maß ist beides Greuel dem HERRN.
11 Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
Auch kennet man einen Knaben an seinem Wesen, ob er fromm und redlich werden will.
12 Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
Ein hörend Ohr und sehend Auge, die macht beide der HERR.
13 Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
Liebe den Schlaf nicht, daß du nicht arm werdest; laß deine Augen wacker sein, so wirst du Brots genug haben.
14 »Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
Böse, böse! spricht man, wenn man's hat; aber wenn's weg ist, so rühmet man es denn.
15 Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
Es ist Gold und viel Perlen; aber ein vernünftiger Mund ist ein edel Kleinod.
16 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
Nimm dem sein Kleid, der für einen anderen Bürge wird, und pfände ihn um des Unbekannten willen.
17 Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
Das gestohlene Brot schmeckt jedermann wohl; aber hernach wird ihm der Mund voll Kieseling werden.
18 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
Anschläge bestehen, wenn man sie mit Rat führet; und Krieg soll man mit Vernunft führen.
19 Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
Sei unverworren mit dem, der Heimlichkeit offenbart, und mit dem Verleumder und mit dem falschen Maul.
20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
Wer seinem Vater und seiner Mutter flucht, des Leuchte wird verlöschen mitten in Finsternis.
21 Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
Das Erbe, danach man zuerst sehr eilet, wird zuletzt nicht gesegnet sein.
22 Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
Sprich nicht: Ich will Böses vergelten. Harre des HERRN, der wird dir helfen.
23 Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
Mancherlei Gewicht ist ein Greuel dem HERRN, und eine falsche Waage ist nicht gut.
24 Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
Jedermanns Gänge kommen vom HERRN. Welcher Mensch verstehet seinen Weg?
25 Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
Es ist dem Menschen ein Strick, das Heilige lästern und danach Gelübde suchen.
26 En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
Ein weiser König zerstreuet die Gottlosen und bringet das Rad über sie.
27 Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
Die Leuchte des HERRN ist des Menschen Odem; die gehet durchs ganze Herz.
28 Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
Fromm und wahrhaftig sein behüten den König, und sein Thron bestehet durch Frömmigkeit.
29 De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
Der Jünglinge Stärke ist ihr Preis; und grau Haar ist der Alten Schmuck.
30 Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
Man muß dem Bösen wehren mit harter Strafe und mit ernsten Schlägen, die man fühlet.
