< Ordspråksboken 20 >

1 En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
De wijn is een spotter, de sterke drank is woelachtig; al wie daarin dwaalt, zal niet wijs zijn.
2 Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
De schrik des konings is als het brullen eens jongen leeuws; die zich tegen hem vergramt, zondigt tegen zijn ziel.
3 Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
Het is eer voor een man, van twist af te blijven; maar ieder dwaas zal er zich in mengen.
4 När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
Om den winter zal de luiaard niet ploegen; daarom zal hij bedelen in den oogst, maar er zal niet zijn.
5 Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
De raad in het hart eens mans is als diepe wateren; maar een man van verstand zal dien uithalen.
6 Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
Elk van de menigte der mensen roept zijn weldadigheid uit; maar wie zal een recht trouwen man vinden?
7 Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
De rechtvaardige wandelt steeds in zijn oprechtheid; welgelukzalig zijn zijn kinderen na hem.
8 En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
Een koning, zittende op den troon des gerichts, verstrooit alle kwaad met zijn ogen.
9 Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
Wie kan zeggen: Ik heb mijn hart gezuiverd, ik ben rein van mijn zonde?
10 Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
Tweeerlei weegsteen, tweeerlei efa is den HEERE een gruwel, ja die beide.
11 Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
Een jongen zal ook door zijn handelingen zich bekend maken, of zijn werk zuiver, en of het recht zal wezen.
12 Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
Een horend oor, en een ziend oog heeft de HEERE gemaakt, ja, die beide.
13 Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
Heb den slaap niet lief, opdat gij niet arm wordt; open uw ogen, verzadig u met brood.
14 »Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
Het is kwaad, het is kwaad! zal de koper zeggen; maar als hij weggegaan is, dan zal hij zich beroemen.
15 Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
Goud is er, en menigte van robijnen; maar de lippen de wetenschap zijn een kostelijk kleinood.
16 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
Als iemand voor een vreemde borg geworden is, neem zijn kleed; en pand hem voor de onbekenden.
17 Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
Het brood der leugen is den mens zoet; maar daarna zal zijn mond vol van zandsteentjes worden.
18 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
Elke gedachte wordt door raad bevestigd, daarom voer oorlog met wijze raadslagen.
19 Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
Die als een achterklapper wandelt, openbaart het heimelijke; vermeng u dan niet met hem, die met zijn lippen verlokt.
20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
Wie zijn vader of zijn moeder vloekt, diens lamp zal uitgeblust worden in zwarte duisternis.
21 Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
Als een erfenis in het eerste verhaast wordt, zo zal haar laatste niet gezegend worden.
22 Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
Zeg niet: Ik zal het kwaad vergelden; wacht op den HEERE, en Hij zal u verlossen.
23 Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
Tweeerlei weegsteen is den HEERE een gruwel, en de bedriegelijke weegschaal is niet goed.
24 Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
De treden des mans zijn van den HEERE; hoe zou dan een mens zijn weg verstaan?
25 Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
Het is een strik des mensen, dat hij het heilige verslindt, en na gedane geloften, onderzoek te doen.
26 En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
Een wijs koning verstrooit de goddelozen, en hij brengt het rad over hen.
27 Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
De ziel des mensen is een lamp des HEEREN, doorzoekende al de binnenkameren des buiks.
28 Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
Weldadigheid en waarheid bewaren den koning; en door weldadigheid ondersteunt hij zijn troon.
29 De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
Der jongelingen sieraad is hun kracht, en der ouden heerlijkheid is de grijsheid.
30 Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
Gezwellen der wonde zijn in den boze een zuivering, mitsgaders de slagen van het binnenste des buiks.

< Ordspråksboken 20 >