Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Le pauvre qui marche dans son intégrité, vaut mieux que celui qui pervertit ses lèvres, et qui est fou.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
La vie même sans science n'est pas une chose bonne; et celui qui se hâte des pieds, s'égare.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
La folie de l'homme renversera son intention, et son cœur se dépitera contre l'Eternel.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Les richesses assemblent beaucoup d'amis; mais celui qui est pauvre, est abandonné de son ami.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
Le faux témoin ne demeurera point impuni; et celui qui profère des mensonges, n'échappera point.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Plusieurs supplient celui qui est en état [de faire du bien], et chacun est ami d'un homme qui donne.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
Tous les frères du pauvre le haïssent; combien plus ses amis se retireront-ils de lui? Poursuit-il? il n'y a que des paroles pour lui.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
Celui qui acquiert du sens, aime son âme; et celui qui prend garde à l'intelligence, c'est pour trouver le bien.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
Le faux témoin ne demeurera point impuni; et celui qui profère des mensonges, périra.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
L'aise ne sied pas bien à un fou; combien moins sied-il à un esclave, de dominer sur les personnes de distinction?
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
La prudence de l'homme retient sa colère; c'est un honneur pour lui de passer par-dessus le tort qu'on lui fait.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
L'indignation du Roi est comme le rugissement d'un jeune lion; mais sa faveur est comme la rosée sur l'herbe.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
L'enfant insensé est un grand malheur à son père, et les querelles de la femme sont une gouttière continuelle.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
La maison et les richesses sont l'héritage des pères; mais la femme prudente est de par l'Eternel.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
La paresse fait venir le sommeil, et l'âme négligente aura faim.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
Celui qui garde le commandement, garde son âme; [mais] celui qui méprise ses voies, mourra.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
Celui qui a pitié du pauvre, prête à l'Eternel, et il lui rendra son bienfait.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Châtie ton enfant tandis qu'il y a de l'espérance, et ne va point jusqu'à le faire mourir.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
Celui qui est de grande furie en porte la peine; et si tu l'en retires, tu y en ajouteras davantage.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Ecoute le conseil, et reçois l'instruction, afin que tu deviennes sage en ton dernier temps.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
Il y a plusieurs pensées au cœur de l'homme, mais le conseil de l'Eternel est permanent.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
Ce que l'homme doit désirer, c'est d'user de miséricorde; et le pauvre vaut mieux que l'homme menteur.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
La crainte de l'Eternel conduit à la vie, et celui qui l'a, passera la nuit étant rassasié, sans qu'il soit visité d'aucun mal.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
Le paresseux cache sa main dans le sein, et il ne daigne même pas la ramener à sa bouche.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Si tu bats le moqueur, le niais en deviendra avisé; et si tu reprends l'homme intelligent, il entendra ce qu'il faut savoir.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
L'enfant qui fait honte et confusion, détruit le père, et chasse la mère.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Mon fils, cesse d'ouïr ce qui te pourrait apprendre à te fourvoyer des paroles de la science.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
Le témoin qui a un mauvais cœur se moque de la justice; et la bouche des méchants engloutit l'iniquité.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Les jugements sont préparés pour les moqueurs, et les grands coups pour le dos des fous.
