Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Betere is a pore man, that goith in his simplenesse, than a riche man bitynge hise lippis, and vnwijs.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Where is not kunnyng of the soule, is not good; and he that is hasti, in feet hirtith.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
The foli of a man disseyueth hise steppis; and he brenneth in his soule ayens God.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Richessis encreessen ful many freendis; forsothe also thei ben departid fro a pore man, whiche he hadde.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
A fals witnesse schal not be vnpunyschid; and he that spekith leesingis, schal not ascape.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Many men onouren the persoone of a myyti man; and ben frendis of hym that deelith yiftis.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
The britheren of a pore man haten hym; ferthermore and the freendis yeden awei fer fro hym. He that sueth wordis oonli, schal haue no thing;
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
but he that holdith stabli the mynde, loueth his soule, and the kepere of prudence schal fynde goodis.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
A fals witnesse schal not be vnpunyschid; and he that spekith leesyngis, schal perische.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Delices bicomen not a fool; nether `it bicometh a seruaunt to be lord of princes.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
The teching of a man is knowun bi pacience; and his glorie is to passe ouere wickid thingis.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
As the gnasting of a lioun, so and the ire of the king; and as deewe on eerbe, so and the gladnesse of the kyng.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
The sorewe of the fadir is a fonned sone; and roofes droppynge contynueli is a womman ful of chiding.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
Housis and richessis ben youun of fadir and modir; but a prudent wijf is youun propirli of the Lord.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Slouth bringith in sleep; and a negligent soule schal haue hungur.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
He that kepith the comaundement of God, kepith his soule; but he that chargith not his weie, schal be slayn.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
He that hath mercy on a pore man, leeneth to the Lord; and he schal yelde his while to hym.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Teche thi sone, and dispeire thou not; but sette thou not thi soule to the sleyng of hym.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
Forsothe he that is vnpacient, schal suffre harm; and whanne he hath rauyschid, he schal leie to anothir thing.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Here thou counsel, and take thou doctryn; that thou be wijs in thi laste thingis.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
Many thouytis ben in the herte of a man; but the wille of the Lord schal dwelle.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
A nedi man is merciful; and betere is a pore iust man, than a man liere.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
The drede of the Lord ledith to lijf `of blis; and he `that dredith God schal dwelle in plentee, with outen visityng `of the worste.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
A slow man hidith his hond vndur the armpit; and putteth it not to his mouth.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Whanne a man ful of pestilence is betun, a fool schal be wisere. If thou blamist a wijs man, he schal vndurstonde techyng.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
He that turmentith the fadir, and fleeth fro the modir, schal be ful of yuel fame, and schal be cursid.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Sone, ceesse thou not to here techyng; and knowe thou the wordis of kunnyng.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
A wickid witnesse scorneth doom; and the mouth of vnpitouse men deuourith wickidnesse.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Domes ben maad redi to scorneris; and hameris smytynge ben maad redi to the bodies of foolis.
