< Ordspråksboken 19 >
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Better [is] the poor walking in his integrity, Than the perverse [in] his lips—who [is] a fool.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Also, without knowledge the soul [is] not good, And the hasty in feet is sinning.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
The folly of man perverts his way, And his heart is angry against YHWH.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Wealth adds many friends, And the poor is separated from his neighbor.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
A false witness is not acquitted, Whoever breathes out lies is not delivered.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Many beg the face of the noble, And all have made friendship to a man of gifts.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
All the brothers of the poor have hated him, Surely his friends have also been far from him, He is pursuing words—they are not!
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
Whoever is getting heart is loving his soul, He is keeping understanding to find good.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
A false witness is not acquitted, And whoever breathes out lies perishes.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Luxury is not fitting for a fool, Much less for a servant to rule among princes.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
The wisdom of a man has deferred his anger, And his glory [is] to pass over transgression.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
The wrath of a king [is] a growl as of a young lion, And his goodwill as dew on the herb.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
A foolish son [is] a calamity to his father, And the contentions of a wife [are] a continual dropping.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
House and wealth [are] the inheritance of fathers, And an understanding wife [is] from YHWH.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Sloth causes deep sleep to fall, And an indolent soul hungers.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
Whoever is keeping the command is keeping his soul, Whoever is despising His ways dies.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
Whoever is lending [to] YHWH is favoring the poor, And He repays his deed to him.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Discipline your son, for there is hope, And do not lift up your soul to put him to death.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
A man of great wrath is bearing punishment, For if you deliver, yet again you add.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Hear counsel and receive instruction, So that you are wise in your latter end.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
The purposes in a man’s heart [are] many, And the counsel of YHWH—it stands.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
The desirableness of a man [is] his kindness, And the poor [is] better than a liar.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
The fear of YHWH [is] to life, And he remains satisfied—he is not charged with evil.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
The slothful has hidden his hand in a dish, Even to his mouth he does not bring it back.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Strike a scorner, and the simple acts prudently, And give reproof to the intelligent, He understands knowledge.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
Whoever is spoiling a father causes a mother to flee, A son causing shame, and bringing confusion.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Cease, my son, to hear instruction—To err from sayings of knowledge.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
A worthless witness scorns judgment, And the mouth of the wicked swallows iniquity.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Judgments have been prepared for scorners, And stripes for the back of fools!