Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Better is the poor that walks in his integrity, than he that is perverse in his lips, and is a fool.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Also, that the soul be without knowledge, it is not good; and he that hastes with his feet sins.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
The foolishness of man perverts his way: and his heart frets against the LORD.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Wealth makes many friends; but the poor is separated from his neighbour.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
A false witness shall not be unpunished, and he that speaks lies shall not escape.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Many will implore the favour of the prince: and every man is a friend to him that gives gifts.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
All the brethren of the poor do hate him: how much more do his friends go far from him? he pursues them with words, yet they are lacking to him.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
He that gets wisdom loves his own soul: he that keeps understanding shall find good.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
A false witness shall not be unpunished, and he that speaks lies shall perish.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Delight is not suitable for a fool; much less for a servant to have rule over princes.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
The discretion of a man defers his anger; and it is his glory to pass over a transgression.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
The king's wrath is as the roaring of a lion; but his favour is as dew upon the grass.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
A foolish son is the calamity of his father: and the contentions of a wife are a continual dropping.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
House and riches are the inheritance of fathers: and a prudent wife is from the LORD.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Slothfulness casts into a deep sleep; and an idle soul shall suffer hunger.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
He that keeps the commandment keeps his own soul; but he that despises his ways shall die.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
He that has pity upon the poor lends unto the LORD; and that which he has given will he pay him again.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Chasten your son while there is hope, and let not your soul spare for his crying.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
A man of great wrath shall suffer punishment: for if you deliver him, yet you must do it again.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Hear counsel, and receive instruction, that you may be wise in your latter end.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
There are many devices in a man's heart; nevertheless the counsel of the LORD, that shall stand.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
The desire of a man is his kindness: and a poor man is better than a liar.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
The fear of the LORD tends to life: and he that has it shall abide satisfied; he shall not be visited with evil.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
A slothful man hides his hand in his bosom, and will not so much as bring it to his mouth again.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Strike a scorner, and the simple will beware: and reprove one that has understanding, and he will understand knowledge.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
He that wastes his father, and chases away his mother, is a son that causes shame, and brings reproach.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Cease, my son, to hear the instruction that causes to go astray from the words of knowledge.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
An ungodly witness scorns judgment: and the mouth of the wicked devours iniquity.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Judgments are prepared for scorners, and stripes for the back of fools.
