Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
A lawk ka longkawi e tamipathu hlak, mathoe laihoi yuemkamcu hringnae ahawihnawn.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Panuenae tawn laipalah hringnae hai hawi hoeh, a khok a hue ka rang e hai a payon thai.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
A pathunae ni lamthung a payon sak teh, a lungthung hoi BAWIPA ouk a taran.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Hnopai ni huiko moi a sak, hatei tamimathoe teh a hui ni a ceitakhai.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
Ka panuekkhaikung kaphawk teh rek laipalah tâcawt mahoeh, laithoe ka dei e hai hlout mahoeh.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Tami kapap ni bawi e lungyouk hanelah a kâcai awh, poehno ka poe e tami hai tami pueng ni a kamyawngkhai.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
Tamimathoe teh a hmaunawngha pueng ni hai a hmuhma, a huinaw natawng teh ahlanae koe doeh hoe ao awh, lawkkanem lahoi a pâlei ei nakunghai hoe a yawng takhai awh.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
Lungangnae ka hmawt e ni hringnae a lungpataw teh, thaipanueknae ka pâkuem e ni hnokahawi a hmu han.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
Ka panuekkhaikung kaphawk teh rek laipalah tâcawt mahoeh, laithoe ka dei e hai a rawk han.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Hringnawmnae heh tamipathunaw hanelah kamcu hoeh, san ni khobawi a uk e heh hoe kamcu hoeh.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
Poukpanueknae ka tawn e ni a lungsaw sak teh, kâtapoenae ka pahnim pouh e teh ama ka bawilen sakkung doeh.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
Siangpahrang lungkhuek e teh sendek ka huk e patetlah ao, hatei a ngaikhainae teh hram dawk ka bawt e tadamtui patetlah ao.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
Capa ka pathu e teh a na pa hanelah thoenae kaphawtkung lah ao teh, lai ka roe e yu teh tui ka yu e patetlah ao.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
Im hoi tawntanae teh napanaw koehoi coe e râw doeh, hatei yu kahawi teh BAWIPA koehoi e doeh.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Thathoenae ni ihmu a tho sak, ka pangak e teh a vonhlam han.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
Kâpoelawk ka tarawi e teh a hringnae a ring, hatei ka pahnawt e teh a due han.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
Tamimathoe ka pahren e teh BAWIPA koe a cawi sak toe, a poe tangcoung e hno hah bout poe lah ao han.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Ngaihawinae ao navah na capa hah yue haw, a kahma nahanelah pouk hanh.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
A lung puenghoi ka khuek sak e ni reknae a kâhmo han, bangkongtetpawiteh, na rungngang nakunghai boutbout rungngang a ngai han doeh.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Kâpankhainae hah thai haw, cangkhainae hah dâw haw, bangkongtetpawiteh, hmalah na lung a ang han.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
Tami e lungthin ni hno moikapap a kâcai, hatei BAWIPA e khokhangnae dueng doeh kangning han.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
Tami ni a ngai poung e teh pahrennae hah doeh, laithoe dei e hlak mathoe e ahawihnawn.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
BAWIPA takinae ni hringnae koe lah a ceikhai, hote hringnae ka tawn e teh a lung a kuep vaiteh, hnokathout ni thosin mahoeh.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
Tami ka pangak ni a kut a kâyap teh rawca a kâtu hane boehai ngai hoeh.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Ka dudam e tami hah hem haw, kamawngrame tami teh a kâhlaw yawkaw han doeh, a lungkaang e tami hah yue haw patopatang han
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
Na pa roedeng ka poe ni teh manu ka hrek e teh, yeiraiponae hoi min mathoenae ka phawt e capa doeh.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Ka capa cangkhainae thai e heh na kâhat payon pawiteh, lungangnae lamthung na phen han doeh.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
Cungkeihoehe kapanuekkhaikung ni lawkcengnae kalan a dudam teh, tamikathout e pahni ni payonpakainae a payawp.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Lawkcengnae heh kadudamnaw hanelah hruek e lah ao teh, hemnae bongpai teh tamipathunaw e hnukthun hane doeh.
