Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Segun su antojo busca el que se desvía; en toda doctrina se envolverá.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
No toma placer el loco en la inteligencia, sino en lo que descubre su corazón.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Cuando viene el impío, viene también el menosprecio, y con el deshonrador la afrenta.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Aguas profundas son las palabras de la boca del hombre; y arroyo revertiente, la fuente de la sabiduría.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Tener respeto a la persona del impío, para hacer caer al justo de su derecho, no es bueno.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Los labios del loco vienen con pleito; y su boca a plaga llama.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
La boca del loco es quebrantamiento para sí, y sus labios son lazos para su alma.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Las palabras del chismoso parecen blandas, mas ellas descienden hasta lo íntimo del vientre.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
También el que es negligente en su obra es hermano del gran desolador.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Torre fuerte es el nombre del SEÑOR; a él correrá el justo, y será levantado.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Las riquezas del rico son la ciudad de su fortaleza, y como un muro alto en su imaginación.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Antes del quebrantamiento se eleva el corazón del hombre, y antes de la honra es el abatimiento.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
El que responde palabra antes de oír, le es locura y oprobio.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
El espíritu del hombre soportará su enfermedad; mas ¿quién soportará al espíritu quebrantado?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
El corazón del entendido adquiere sabiduría; y el oído de los sabios busca la ciencia.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
El don del hombre le ensancha el camino, y le lleva delante de los grandes.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
El justo es el primero en su pleito; y su adversario viene, y le busca.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
La suerte pone fin a los pleitos, y desparte los fuertes.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
El hermano ofendido es más tenaz que una ciudad fuerte; y las contiendas de los hermanos son como cerrojos de alcázar.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Del fruto de la boca del hombre se llenará su vientre; se saciará del producto de sus labios.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
La muerte y la vida están en poder de la lengua; y el que la ama comerá de sus frutos.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
El que halló esposa halló el bien, y alcanzó la benevolencia del SEÑOR.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
El pobre habla con ruegos; mas el rico responde durezas.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
El hombre que tiene amigos, ha de mostrarse amigo; y amigo hay más unido que un hermano.
