< Ordspråksboken 18 >

1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Èovjek samovoljan traži što je njemu milo i miješa se u svašta.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Bezumniku nije mio razum nego da se javlja srce njegovo.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Kad doðe bezbožnik, doðe i rug, i prijekor sa sramotom.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Rijeèi su iz usta èovjeèijih duboka voda, izvor je mudrosti potok koji se ražljeva.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Nije dobro gledati bezbožniku ko je, da se uèini krivo pravomu na sudu.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Usne bezumnikove pristaju u svaðu, i usta njegova dozivlju boj.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Bezumniku su usta njegova pogibao, i usne njegove pruglo duši njegovoj.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Rijeèi su opadaèeve kao izbijenijeh, ali slaze unutra u trbuh.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
I ko je nemaran u poslu svom brat je raspikuæi.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Tvrda je kula ime Gospodnje, k njemu æe uteæi pravednik, i biæe u visokom zaklonu.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Bogatstvo je bogatome jak grad i kao visok zid u njegovoj misli.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Pred propast podiže se srce èovjeku, a prije slave ide smjernost.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Ko odgovara prije nego èuje, to mu je ludost i sramota.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Duh èovjeèji snosi bol svoj; a duh oboren ko æe podignuti?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Srce razumna èovjeka dobavlja znanje, i uho mudrijeh traži znanje.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Dar èovjeku širi mjesto i vodi ga pred vlastelje.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Pravedan se èini ko je prvi u svojoj raspri, ali kad doðe bližnji njegov, ispituje se.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Raspre prekida ždrijeb, i izmeðu silnijeh rasuðuje.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Uvrijeðen je brat kao tvrd grad, i svaða je kao prijevornica na dvoru.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Svakomu se trbuh siti plodom usta njegovijeh, dohotkom od usana svojih siti se.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Smrt je i život u vlasti jeziku, i ko ga miluje, ješæe plod njegov.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Ko je našao ženu, našao je dobro i dobio ljubav od Gospoda.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Siromah govori moleæi, a bogat odgovara oštro.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Ko ima prijatelja, valja da postupa prijateljski, jer ima prijatelja vjernijih od brata.

< Ordspråksboken 18 >