Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Wer sich absondert, der sucht, was ihn gelüstet, und setzt sich wider alles, was gut ist.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Ein Narr hat nicht Lust am Verstand, sondern was in seinem Herzen steckt.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Wo der Gottlose hinkommt, da kommt Verachtung und Schmach mit Hohn.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Die Worte in eines Munde sind wie tiefe Wasser, und die Quelle der Weisheit ist ein voller Strom.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Es ist nicht gut, die Person des Gottlosen achten, zu beugen den Gerechten im Gericht.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Die Lippen des Narren bringen Zank, und sein Mund ringet nach Schlägen.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Der Mund des Narren schadet ihm selbst, und seine Lippen fahen seine eigene Seele.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Die Worte des Verleumders sind Schläge und gehen einem durchs Herz.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Wer laß ist in seiner Arbeit, der ist ein Bruder des, der das Seine umbringet.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Der Name des HERRN ist ein festes Schloß; der Gerechte läuft dahin und wird beschirmet.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Das Gut des Reichen ist ihm eine feste Stadt und wie eine hohe Mauer um ihn her.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Wenn einer zugrund gehen soll, wird sein Herz zuvor stolz; und ehe man zu Ehren kommt, muß man zuvor leiden.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Wer antwortet, ehe er höret, dem ist's Narrheit und Schande.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Wer ein fröhlich Herz hat, der weiß sich in seinem Leiden zu halten; wenn aber der Mut liegt, wer kann's tragen?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Ein verständig Herz weiß sich vernünftiglich zu halten, und die Weisen hören gern, daß man vernünftiglich handelt.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Das Geschenk des Menschen macht ihm Raum und bringt ihn vor die großen HERREN.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Der Gerechte ist seiner Sache zuvor gewiß; kommt sein Nächster, so findet er ihn also.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Das Los stillet den Hader und scheidet zwischen den Mächtigen.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Ein verletzter Bruder hält härter denn eine feste Stadt; und Zank hält härter denn Riegel am Palast.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Einem Mann wird vergolten, danach sein Mund geredet hat, und wird gesättiget von der Frucht seiner Lippen.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Tod und Leben steht in der Zunge Gewalt; wer sie liebet, der wird von ihrer Frucht essen.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Wer eine Ehefrau findet, der findet was Gutes und bekommt Wohlgefallen vom HERRN.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Ein Armer redet mit Flehen; ein Reicher antwortet stolz.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Ein treuer Freund liebet mehr und steht fester bei denn ein Bruder.
